Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KÄLLOR TILL SVENSKA TEATERNS HISTORIA. 287
på Carlsdagen (d. 28 Jan.) 1701 och anses vara författadt af grefve Magnus
Stenbock, hvilken denna dag inbjudit konungen till ett storartadt jagtparti.
Sedan derefter måltid intagits, infann man sig på teatern, som förestälde »Sveas
Glädjetämpel, rundt omkring af vår store konungs prisvärdiga och otroligt stora
hjelte-actioner upplyst och illumineradt». Öfverallt syntes deviser, häntydande
på konungens bragder. Stenbock helsade konungen med en »priktig tysk kapell-
mästare-oration», hvarefter grupper af allehanda slag framträdde, dansande och
sjungande. Mercurius hyste så obegränsad beundran för dagens hjelte att han,
då han kom »med en särskild machin nedflygande», blåste ut alla ljusen, sägande:
»Hvad gör man här med ljus, der Carols nådestrimma
Ger sådan glans och gör tillfyllest för en sol?
Hvars dater rundt omkring på alla kanter glimma
Och lysa, klarna upp den mörka midnattspol.»
I tionde scenen, som var den sista och största, dansade hela generalitetet un-
der följande sång:
Friskt gå vi derpå löst och dansen sjelfve föra,
Med godt exempel vi då andre föregå,
Just på det sättet, som vi äro vane göra
Så ofta Carolus befaller oss: »gå på.»
Åtskilliga andra bevis kunna äfven anföras på att den dramatiska literaturen
och teatraliska förlustelser behagat Carl och hans krigare. Så berättas att ko-
nungen lät sig ofta föreläsas franska tragedier, ibland hvilka han satte högst
Racines »Mithridate’», och hans kämpars lust för slika nöjen frös icke bort
i sjelfva Sibirien. I Tobolsk inrättades en teater som till och med hyllades
af de andlige, i det man derstädes stundom hörde predikas en sats, som inom
kort skulle under presterliga fördömelser bestridas, att nämligen »en christen
kunde dansa och gå på komedier, utan synd ”».
Dessutom ega vi från samma tid tvenne »balletter», hvilka uppfördes i Kongl.
palatsets »stora komedi-salp, den förra den 6 Febr. 1701, med musik af hof-
kapellmästaren Andreas Diben, och den senare den 19 April 1706, då herti-
gens af Sleswig-Holstein-Gottorp, Carl Fredriks födelsedag firades. Utan tvif-
vel äro båda dessa stycken författade (på franska språket) af en bland den
Rosidorska truppens mera framstående medlemmar, Sevigny”. Den sist nämda
föreställningen började med en prolog, i hvilken Apollo, Muserna, dagens tolf
! C. G. Tessins dagbok 1757 sid. 133. — ? Se Biografiskt Lexikon 21, sid. 206.
— ? Utom dessa tryckta balletter har Sevigny lemnat efterverlden andra minnen i talrika
process- och rättegångsakter, hvilka började utspinnas alltifrån anträdandet af hans resa till
Sverige, dit han på konungens »speciela vocation» begaf sig i slutet af Febr. 1700. Han på-
träffade då i Amsterdam en handlande vid namn Erdtman, med hvilken han uppgjorde res-
sällskap till Stockholm. De ankommo ej dit förr än den 8 Maj efter att hafva uvder tiden
så förvexlat hvarandras reskassor, att följden blef en flerårig process, som afdömdes till kome-
dianutens nackdel. Erdtman synes å sin sida hafva varit en gauska förslagen Iurendrejare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
