Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
beskydd», har i synnerhet Langlois utöfvat på den svenska teatern ett stort in-
flytande. Ehuru han blifvit af Landé inkallad till Sverige och den senare!
erhållit K. Muaj:ts tillåtelse att »ännu (1726) uti fyra års tid få njuta till
godo det honom nådigst gifna privilegium att hålla och spela fransyska och
italienska komedier och operor, så att inom förbemilda tid ingen, af hvilken
nation han vara må, skulle understå sig deruti på något sätt att göra honom
det ringaste intrång», så företog han sig dock att på egen hand anordna före-
ställningar. På den kungliga skådebanan ärnade han nämligen 1727 uppföra
L’optique, och Landé erhöll befallning af kammarherren baron Sack, å konun-
gens vägnar, att utlemna nycklarna till teatern, hvarefter Langlois började för-
sälja biljetter. Dessutom gjorde Langlois sig redo att uppföra Les Ombres,
ett divertissement som Landé redan gifvit »med all möjlig framgång». Det var
i synnerhet detta sista tilltag, som väckte Landés harm och förmådde honom att
till konungen frambära klagomål öfver sina kränkta privilegier. Vi känna icke
huruvida något afscende blef fästadt vid Landés framställning. Hans namn
försvann snart ur vår vår literaturhistoria, under det att Langlois’ bildar lik-
som en föreningslänk mellan en utländsk och en nationel teater, betecknande
salunda ett nytt, vigtigt skede i vår odlings historia, då man icke längre kände
sig tillfredsstäld af hvad utländingar ville bjuda, utan försökte heldre att göra
en ansats till uppväckandet af en inhemsk konst, af en nationel diktning”.
Baron G. J. Ehrensvärd, som under åren 1773—1776 var förste direk-
tör vid kongl. operan, säger i sina efterlemnade memoirer” om denna den
svenska teaterns uppståndelsetid: »Jemte det att mänga arbeten skrefvos," bör-
jade man äfven tänka på en svensk teater. Aktörer tillärdes och ett ordent-
ligt spektakel inrättades. Tvenne gånger i veckan uppfördes någon komedi
eller tragedi, slutad af en ballett, der man efter tidens smak hade en arlequin,
som ännu berömmes såsom ett sällsynt ämne; man hade lindansare och luft-
springare med flere”. Detta spektakel var bevistadt af hofvet och de aldra
t Den 11 Juli 1726. — ? Utom den trupp »högtyska komedianter», som vistades
i Stockholm 1731—1733 under ledning af J. C. Kreutzer och M. Möller, och om hvilken
DAHLGREN (1 e. sid. 26—29) meddelar åtskilliga underrättelser, till hvilka vi endast vilja
lägga att den förre synes hafva (enligt hans sigill) tillhört en adlig slägt, hafva vi funnit föl-
jande »komedianter» omnämde under" denna tid: komedianten Julius Christopher Meijer reste
med hustru till Gotland ifrån Stockholm i Juli 1725, dit han kort förut anländt ifrån Gefle,
och ämnade sig nu till Tyskland; mälaren och komedianten Wilhelm Kiättick uppehöll sig
någon tid hos sin moder i Hennes Maj:ts drottninghus vid S:t Johannes i Stockholm, men
reste derifrån i April 1730 till Falun »att vidare försöka sin lycka»; komedianten Carl Frie-
drich Bech vistades i Stockholm intill Mars 1731, och komedianten Johan Christian Lambert
likaledes intill April 1734. Om de trupper som vid samma tid besökte landsorterna, 8e
Erik LUND3 anförda uppsats i tidskriften Nu. För Fribetstidens teaterhistoria, särskildt med
afscende på den dramatiska literaturen, ega vi tvenne akademiska disputationer (Upsala): Stu-
dier rörande Frihetstidens tragiska diktning (1872) af W. Sveprowm, och Det Svenska Lust-
spelet under Frihetstiden (1876) af KARL WarruirG. Jsynnerhet den sistnämda meddelar
måavga upplysningar af intresse. — " Utkomma suart i bokhandeln. — " Jfr. KLEMMINGS
bibliografi. — ? Några af deras illustrerade affischer förvaras ännn i Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
