Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 = FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
gar till de redan gifna. En frestelse härtill ligger för vår förf. emellertid
redan deri, att han nästan uteslutande betraktar det religiösa innehållet ur den
teleologiska synpunkten, utvecklingens synpunkt. Lika villigt som vi med-
gifva, att en fullständig analys af utvecklingens begrepp skulle föra framåt,
utöfver denna ståndpunkt, lika stor måste den frestelsen vara, att vid ett en-
sidigt fasthållande af den sidan hos den religiösa sanningen och det religiösa
lifvet, att de, så vidt de skola blifva mensklighetens egendom, måste hafva
en utveckling i tiden, tillägga absolut värde och helgd åt allt, som framstår
såsom en frukt af ett sådan utveckling. Man förbiser då först och främst
denna utvecklings praktiska karakter, dess egenskap att förverkligas genom en
fri vilja, och i stället fattar man henne mer eller mindre såsom en naturpro-
cess. Det är icke blott med sina teoretiska förmögenheter, icke ens sin erfa-
renhet, som menniskan skall tillegna sig det religiösa innehållet, det är fram-
för allt med sin fria vilja. Men om så är fallet, få de högre momenten i
förhållande till de lägre ej blott betydelsen af att vara högre. De få derjemte
äfven betydelsen af att vara renare, eller rättare, denna sida hos dem framträ-
der här mycket bestämdare. Menniskans praktiska lif är allt igenom en strid,
icke blott en utveckling. Här är fråga icke närmast och företrädesvis om en
fullständigare och rikare uppfattning i förhållande till en ofullständigare och
innehällsfattigare, här är fråga om rätt i förhållande till orätt. Bekännelsen,
den mest teoretiska sidan i den religiösa utvecklingen, får ock derföre en för
stor betydelse. Men vidare förbises lätt genom denna teleologiska synpunkt,
att det religiösa innehållet är till sitt begrepp höjdt öfver alla de ändliga for-
mer, i hvilka det i tiden uppenbarar sig, och att ingen sådan form kan vara
ett fullt troget uttryck för detta innehåll, hvilket, i sig osinligt, blott i och
för oss ändliga menniskor kan framträda i tidens ändliga former. Dörren står
öppen till afgudadyrkan med en viss historiskt gifven form af religiös lära
och kult.
Härmed vilja vi naturligtvis för ingen del hafva sagt, att ju icke den
teleologiska synpunkten kan och bör användas äfven i religiöst hänseende. Vi
framhålla blott att den ej får användas med förbiseende af andra lika väsentliga
synpunkter. Att emellertid vår författare med sin åt Hegel starkt lutande
verldsåsigt lätt skulle råka ut för ett dylikt ensidigt uppfattningssätt, är natur-
ligt. Miärkbarast visar det sig här, der fråga är så att säga om den allmänna
planritning, i hvilken dogmatiken skulle inpassas, den dager, i hvilken det
hela skulle ses. Den nödvändighet, som uppenbarar sig i den religiösa ut-
vecklingen, beskrifves af vår förf. med hardt nära Hegels egna ord. Men äf-
ven på hans uppfattning af de religiösa lärorna har hon utöfvat sitt inflytande,
efter hvad vi framdeles torde få tillfälle att åtminstone antydningsvis ådaga-
lägga.
Göra vi nu användningen af det sagda, så finna vi lätt att en renare
uppfattning af utvecklingens begrepp måste föra med sig, icke blott, att det
negativa momentet i Luthers reformation från en större betydelse, utan jemväl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
