Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
vore hvarje menniskas ensak, menskligheten en summa af individer och Gud
ett deistiskt fattadt transseendent ändamål eller ideal för verlden.
På någon kritik af denna teori kunna vi här så mycket mindre inlåta 0S8,
som hon ej förfäktas i något af de arbeten, som gifvit oss anledning till dessa
betraktelser. Vi tro äfven att en hvar, som kommit till personlig erfarenhet
af det ondas förfärliga makt öfver menniskan och lifligt erfarit behofvet af
befrielse från det samma samt af det innerliga personliga samband, som före-
finnes mellan menniskan och Gud såväl som mellan menniskorna inbördes, kan
hylla en sådan teori, endast emedan han af en eller annan anledning saknar
teoretiska hjelpmedel för att gifva ett fullständigt uttryck åt sin andliga erfa-
renhet, liksom det understundom händer att ett barn ser en sak riktigt, men
ej kan redogöra för hvad det ser, emedan det ej är språket fullt mäktigt.
Mot den nämda teorien riktar den lutherska kyrkan sin lära om menniskans
eller, som det heter, det naturliga förnuftets oförmåga i andliga ting. utan den
gudomliga nådens mellankomst, läror för hvilkas betydelse vi redan sökt
redogöra.
Ett djupare medvetande icke blott om synden, utan äfven om Gud och
menniskan samt deras förhållande till hvarandra har onekligen fått sitt uttryck
i den medicinska försoningsläran. Enligt denna fattas nämligen synden icke
blott såsom en makt hos individen, utan jemväl hos hela menniskoslägtet, och
det framhålles, att detta onda endast genom Guds nådeverksamhet kan upp-
häfvas. Såsom ock namnet tillkännagifver, fattas här synden i analogi med en
sjukdom hos detta slägte, försoningen såsom dess återställande till helsan. Ett
organiskt eller teleologiskt uppfattningssätt ligger till grund härför. En sådan
lära finnes, om än blott i sitt frö, hos de äldsta kyrkofäderna, hvilka företriä-
desvis fattade försoningen såsom en menniskoslägtets befrielse från djefvulens
makt, ehuru föreställningen, att den onda principen vore ett mot Gud på visst
sätt berättigadt subjekt, försoningen ett mensklighetens friköpande från fången-
skap hos detta, röjer en tendens, som, ehuru ofullkomligt den än är utförd,
visar hän på en annan åsigt — den juridiska teorien. I öfrigt har den medi-
cinska teorien ofta förekommit, isynnerhet då ett pantcistiskt föreställningssätt
medvetet eller omedvetet gjort sitt inflytande gällande. Kunna såsom fördelar
hos. denna teori framhållas, dels att den utöfver den etiska teorien gifvit för-
soningen en religiös betydelse eller afgjordt fattat den såsom ett Guds verk,
och vidare, att den haft blicken öppen för att menskligheten utgör ett orga-
niskt helt och att Gud är i henne närvarande såsom en inre makt, måste å
andra sidan anmärkas, att så snart man så ensidigt fasthåller den organiska
synpunkten, att man ej kan med full bestämdhet fasthålla, att i synd och
försoning ligger något mer, än hvad som kan uttryckas genom analogien med
sjukdom och återställande till helsan, inställa sig vissa egendomliga svårigheter.
Äfven här visar det sig, huru lätt man frestas att så öfverdrifvet betona
en bild, att den får betydelsen af att vara något mer än cen bild. Först och
främst är det fara värdt, att den praktiska synpunkten här skjutes åt sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
