Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
816 < FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
Det är icke en tillfällighet, att lektor W., en af pietismens ifrigaste för-
kämpar i vårt land, blifvit den, som här framför andra sökt göra gällande ett
till dylika följder syftande föreställningssätt. Ty att pietismen, ehuru den
hittills aldrig utfört sina teoretiska förutsättningar — en omständighet som väl
får skrifvas på räkningen af bristande teoretiskt intresse — är en verldsåsigt
som, åtminstone i flera af dess vigtigaste former, till sin anda och riktning
röjer frändskap med panteismen och den dermed beslägtade medicinska förso-
ningsläran, detta framgår redan af dess antinomistiska eller mot det sedliga
lifvet och de företrädesvis praktiska sidorna af det religiösa likgiltiga eller rent
af fiendtliga lynne, och dess benägenhet att söka menniskans salighet i en kon-
templativ hvila i Gud, mer eller mindre med uppgifvande af sin egen person-
lighet. På i fråga varande pietistiska ståndpunkt igenkännas »Guds barn» långt
mera deraf, att de kunna »sätta sig ned och sjunga midt i jemmerdalen», än
deraf att de oaflåtligt sträfva efter att göra jorden till något annat än en jem-
merdal. Det är »ej så farligt», om menniskan råkar att synda ibland — så
ungefär heter det inom detta läger — det visar blott, att hon ännu ej är fullt
återstäld till helsan, ej att hon handlar orätt, ovärdigt sin bestämmelse såsom
menniska. Gud skall nog omsider hjelpa henne till rätta, blott hon fortfarande
ställer sig under hans, den rätte läkarens vård, och framför allt flyr allt qvack-
salfveri, hvartill äfven hör användandet af sin viljas energi i kampen mot synd
och verld. Rätt fattade och använda i sitt rätta sammanhang kunna väl dessa
sist nämda ord innebära en sanning, men få de en ensidig tillämpning, står,
såsom erfarenheten lagt i dagen, dörren öppen för sedlig slapphet och likgil-
tighet. Vi säga visst icke, att den pietistiska riktningen allestädes i sitt fram-
trädande, icke ens oftast, dragit dessa vådliga konseqvenser ur sitt religiösa
uppfattningssätt. Vi tillsluta ej heller ögonen för de högre och ädlare syften,
som genomgå densamma och understundom få öfverhanden. Vi säga blott, att
pietismen och med honom lektor W. lätt råka ut för en fara af sådant slag,
enär en dylik här blott med stor svårighet låter sig undgås.
Har sålunda hr Billing obestridligen framhållit flera svaga punkter i Walden-
strömianismen och gjort sig till målsman för åtskilliga berättigade intressen, hvilka
blifvit förbisedda af hans vedersakare, så blir frågan den, under hvilken form han
sjelf tänkt sig, att dessa intressen böra tillgodoses. Han tager visserligen till ordet
emot den juridiska teoriens krassaste former, i synnerhet de, i hvilka den fram-
trädt såsom betalningsteori, men visar på samma gång, att han för egen del
är ur stånd att bryta med i fråga varande teoris yttersta förutsättning. Om
man uppmärksamt genomläser hans framställning af försoningsläran, finner man
nämligen alltjemt den förutsättningen underskjuten, att Guds tillräknande af
synden åtminstone från någon sida sedt skulle innebära, att han för syndens
skull ville tillskynda syndaren något ondt. Men ett är att säga, att Gud sjelf
Och slutligen: förlåter Gud för intet, så måste detta bero på, att ingen grund fins, hvarför
han icke skulle förlåta, det måste bero på, att han ej tillräknar synden, hvilket återigen måste
betyda, att synd icke är synd.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
