Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UNDERVISNINGSFRÅGA FÖR DAGEN. 321
lagt, frambära sina åsigter under förmenande att för dylika frågors bedömande
erfordras allenast sundt förstånd, men alldeles icke någon vetenskaplig under-
bygnad.
Om mekanismen i ett ur kommit i olag, företager sig väl icke gerna dess
egare att sjelf undersöka, hvari skadan består och än mindre att söka bota.
den, så vida han icke inhemtat färdighet i urmakareyrket eller åtminstone
mekaniska insigter i allmänhet, utan han vänder sig till en urmakare, med
hvars förklaring öfver skadans beskaffenhet och försök till dennas afhjelpande
urets egare i de flesta fall får nöja sig. Att studera mekanik eller lära sig
urmakareyrket för att kunna kontrollera urmakarens utsago eller sjelf laga uret,
skulle icke löna sig för den, som genom arbete inom ett annat yrke måste
förtjena sitt uppehälle.
Om deremot prisen & menniskans vigtigaste lifsförnödenheter plötsligt steg-
ras; arbetslönerna falla, det allmänna förtroendet försvinner eller andra före-
teelser gifva vid handen, att det ekonomiska lifvets mekanism blifvit i betyd-
ligare mån rubbad, så är det ju lika naturligt som berättigadt, att en hvar,
som drabbas af dessa rubbningar och icke befinner sig på en alltför låg odlings-
grad, skall söka att bilda sig en föreställning om de orsaker, som vållat dem,
och att, om möjligt, utfinna medel till jemnvigtens återställande. Det är klart,
att det under dylika förhållanden mäste vara af den allra största betydelse
för ett samhälles väl eller ve, om icke blott ett fåtal bland dess mera fram-
stående medlemmar, utan äfven »de djupa lederna» äro i besittning af sunda
insigter uti ekonomiska ämnen, i stånd att vägleda deras omdöme i afseende
å de bästa utvägarna för olyckans afhjelpande eller begränsning och att bilda
en motvigt mot de samhällsupplösande läror, som under dylika kritiska tider
aldrig uteblifva, och hvilka bidragit att omstörta mera än ett en gång lifskraf-
tigt och mäktigt samhälle.
Under århundraden hafva menniskorna egnat sig åt jordbruk och industri,
samt med penningens eller kreditens tillhjelp bytt sina produkter med hvarandra,
— med ett ord lefvat midt ibland de ekonomiska företeelserna, utan att göra sig
reda för eller ens tänka på att denna till utseendet regellösa verksamhet är
underkastad lagar, som kunna blifva föremål för vetenskapligt studium. Och
äfven sedan den vetenskapliga forskningen framträngt jemväl på detta område,
har det dröjt länge, innan man lärt sig inse hennes vigt och betydelse, de be-
rättigade anspråk den ekonomiska vetenskapen eger att vid den allmänna under-
visningen ställas vid sidan af, om icke framför många andra kunskapsgrenar;
och ännu hafva dessa anspråk i vårt land icke vunnit allt det erkännande de
förtjena.
Man skulle icke inom såväl det enskilda som det offentliga lifvet få höra
och upplefva så många företeelser, vitnande om förvända ekonomiska begrepp,
i fall kunskapen om vilkoren för produktionen, för omsättningen för förbruk-
ningen samt för fördelningen af arbetsvinsten mellan de olika klasser i sam-
hället, hvilka hvar för sig bidraga till åstadkommande af produktionens resul-
tat, samt insigt i arbetets och kapitalets, penningens och kreditens alldagliga
företeelser vore något allmännare utbredda. Huru rikedomar bildas, hvad som
kan vara orsaken till stockningar i allmänna rörelsen, äro frågor, som beröra
oss åtminstone lika nära, som huru bergarterna uppkommit, hvad som orsakar
solförmörkelser och oväder, och härtill kommer att vi på dessa naturföreteelser
icke kunna utöfva något inflytande, då menniskan deremot i väsendtlig mån
kan taga sig till vara för de menliga inverkningarna af kreditens missbruk, af
öfverproduktion o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
