Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
Vårt fädernesland har hittills egt den oskattbara lyckan att förblifva nä-
stan alldeles oberördt af sådana strider, som de hvilka under de senare åren
i andra länder söndrat kapitalets och arbetets målsmän i två mot hvarandra
fiendtliga läger. Socialismen torde i allmänhet vara något, äfven till namnet,
för flertalet af våra arbetare alldeles främmande, och hela den s. k. »sociala
frågan har, dess bättre, hittils för oss endast egt ctt så att säga mera veten-
skapligt intresse.
År 1867 framlades för det engelska parlamentet en s. k. »blå bokp,
innehållande berättelser från Englands sändebud och konsuler angående de in-
dustriela förhållandena och särskildt angående s. k. »trade unionsp inom de
olika länderna. I den rapport, som lemnades af Englands dåvarande represen-
tant i Sverige, Mr Jerningham, heter det beträffande arbetarekoalitioner och
»strikerp att: »Those particular emblems of civilization have not yet appeared
in Sweden.» Med rätta må vi skatta oss lyckliga, så länge dessa ord ännu
kunna på oss tillämpas. Det ligger icke inom området för denna uppsats att
söka utreda de orsaker, som dertill medverkat. Men vi få i alla händelser
icke hängifva oss åt den förhoppningen, att ett dylikt sakernas tillstånd alltid
skall kunna ega bestånd. Förr eller senare skola till äfventyrs socialistiska
agitatorer hitta vägen äfven till vårt land. Det är icke svårt att inse, af hvil-
ken ofantlig betydelse det måste vara, om hos våra arbetare då finnes något,
som kan tjena till att göra dem mindre mottaglige för, ja sätta dem i stånd
att sjelfve inse falskheten af och gendrifva de läror, som dylika uppviglare vilja
utbreda.
Att en allmännare spridd insigt i den politiska ekonomiens hufvudläror
verkligen kan innebära ett dylikt skyddsmedel, lära vi af Englands föredöme.
Den bekante nationalekonomen Wilhelm Roscher, professor i Leipzig, yttrar i
sitt arbete: Ansichten der Volkswirthschaft aus dem geschichtlichen Standpunkte,
att den omständigheten, att England, trots de många bränbara ämnen, som af
dess sociala förhållanden sammanhopats, likväl förblifvit fullständigt oberördt
af den stora jordbäfning, som 1848 skakade de flesta europeiska staters sam-
hällsförhållanden, vore att tillskrifva, bland annat, att i England funnes en
stor mängd skolor, — Roscher uppgifver deras antal till omkring 4,000 — i
hvilka undervisning meddelades uti de första grunderna af politisk ekonomi.
Man har ock på scnare tider börjat att allt mera inse och erkänna nyttan
eller till och med nödvändigheten af en allmännare utsträckning af i fråga va-
rande vetenskaps studium. Från att nästan uteslutande vara inskränkt till ett få-
tal vetenskapsmän, dilettanter och en del embetsmän har detta studium börjat att
spridas bland alla samhällsklasser. Det är icke längre ensamt från den akade-
miska katedern eller i vetenskapliga arbeten och tidskrifter, som dess läror för
kunnas. Under formen af populära föreläsningskurser, lättfattligt affattade läro-
böcker, uppsatser i de för den större allmänheten afsedda tidskrifter, hvarå
vår tid har en så rik tillgång, börja denna vetenskaps läror att allt mera
vinna insteg icke blott hos medelklassen och de mera bildade utan äfven hos
den egentliga arbetarebefolkningen.
Men om en klar och lefvande insigt i den politiska ekonomiens hufvud-
läror är af vigt för arbetaren, så mäste den ega ännu större betydelse för
arbetsgifvaren eller arbetsledaren, för fabrikanten, ingeniören, landtbrukaren,
skogsmannen, köpmannen.
Med rätta hafva komiterade för ordnande af den tekniska undervisningen
uti sitt betänkande angående bildandet af en teknisk högskola framhållit den
väldiga utveckling, som industrien i alla sina grenar ej mindre än ingeniörs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
