Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 = FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. SJETTE HÄFTET.
sättning erhålla en hög vinst, utan att han lättare kommer till målet genom
många omsättningar med ringare vinst hvarje gång. Kännedomen om ar-
betsfördelningens lag lärer honom icke blott nödvändigheten att mellan sina
arbetare och biträden fördela yrkets olika detaljer, utan äfven att han har
större utsigt att åstadkomma ett i alla afseenden fulländadt fabrikat, om
han icke äflas att sysselsätta sig med alla de olika grenarne af ett yrke,
men uteslutande egnar sin tid och sina krafter åt några få eller en enda
af dessa. Ingen större industriidkare torde numera kunna umbära den miäk-
tiga hjelp, som krediten, klokt begagnad, erbjuder honom, eller undgå att i
sin ordning lemna andra kredit. Han mäste derför ega fullständig kännedom
om penningens och omsättningens natur, om de inrättningar af olika slag, som
hafva till sin uppgift att förmedla -krediten, samt åtminstone om sitt eget lands
närings- och kreditlagar. Med ett ord han måste vara i stånd att bilda sig
en på verklig insigt grundad sjelfständig uppfattning af de mångfaldiga och
vexlande företeelser, som möta honom på det ekonomiska lifvets område och
hvilka för den i politisk ekonomi okunnige ofta måste förefalla antingen som
oförenliga motsatser eller olösliga gåtor, men hvari den med i fråga varande
vetenskaps sanningar förtrogne spårar verkningarna af gifna och bestämda lagar.
Den politiska ekonomiens betydelse såsom bildningsmedel för den blifvande
industriidkaren, köpmannen, jordbrukaren, skogsmannen och arbetaren har ock
börjat vinna allt större erkännande hos den tekniska undervisningens målsmän i
de flesta af Europas kulturländer och på sista tiden äfven i vårt fädernesland.
Komiterade för den tekniska undervisningens ordnande hafva äfven föreslagit
denna vetenskaps upptagande bland läroämnena vid den nya tekniska högsko-
lan. De yttra i sitt betänkande härom: »Den stora allt jemt växande bety-
delse, som de nationalekonomiska kunskapsgrenarna på senare tider erhållit, har
föranledt nationalekonomiens införande som läroämne vid nästan alla utlan-
dets polytekniska skolor. Utan tvifvel är detta fullkomligt berättigadt. En
klar insigt i de för samhället i allmänhet och särskildt för industrien så vig-
tiga frågorna rörande skatteväsendet, handels- och närings-lagstiftningen, patent-
väsendet, förhållandet mellan kapital och arbete o. 8. v. kan med skäl fordras
af ledarne för stora industriela företag och är för öfrigt af synnerligt gagn för
alla, som hafva någon befattning med tekniken.»
Det land, som bland sina söner räknar grundläggaren af den moderna
politiska ekonomien, tillkommer äfven äran att tidigast hafva sörjt för en all-
männare utbredning af denna vetenskaps läror. Vi hafva redan nämt, hurusom
Roscher uppgifver, att i England skulle finnas 4,000 skolor, i hvilka under-
visning meddelades i de första grunderna af nationalekonomien. HKRoscher, som
eljest ingalunda plägar vara sparsam på hänvisningar, angifver icke hvarifrån
han hemtat denna uppgift, hvilken efter honom upprepats af de fleste förfat-
tare, som yttrat sig angående en allmän undervisning i politisk ekonomi, så-
som Walcker, Contzen m. fl. Då Roscher icke heller nämner, hvilka skolor
han afser, möter det naturligtvis svårighet att kunna kontrollera hans upp-
gift. Flera omständigheter gifva emellertid vid handen, att den torde vara
icke så litet öfverdrifven. Sannolikast är att Roscher afsett de s. k. .pme-
chanies’ institutions och de dermed förenade 8. k. »Birkbeck schoolsp.
De förra, som äro, eller rättare varit,spridda i ganska stort antal öfver-
allt i England, torde icke egentligen kunna kallas skolor utan snarare för-
eningar, stiftade och ledda af personer, som nitälska för den arbetande
klassens upplysning, samt närmast jemförliga med de för ett eller annat
tiotal år sedan hos oss förekommande vVbildningscirklarnar. Den första af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
