Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UNDERVISNINGSFRÅGA FÖR DAGEN. 325
dessa »mechanics institutions) grundades 1823 i Glasgow af läkaren George
Birkbeck, professor i naturvetenskap vid »the Andersonian College» i nämda
stad. Sedan Birkbeck någon tid derefter flyttat till London, grundade han
äfven der en dylik anstalt. — För en årsafgift af vanligen 5 sh. sterling
(= 4 kr. 50 öre) har hvarje medlem af en dylik förening till sitt förfogande
bibliotek, läse- och sällskapsrum samt tillträde till de föreläsningar i tekniska
och allmänt bildande ämnen, som der hållas. Äfven om dessa pmechanics’
institutions» af orsaker, hvilka det ligger utom omfånget för denna uppsats
att framställa, på senare tiden förlorat en del af sin forna betydelse och visat
tecken till afmattning, torde det dock vara otvifvelaktigt, att de i flere hänse-
enden och särskildt såsom medverkande till en allmännare spridning bland Eng-
lands arbetande befolkning af sunda insigter i nationalekonomiska ämnen utöf-
vat ett stort och gagnande inflytande.
Det var vid dessa pmechanics’ institutions) som för omkring trettio år
sedan föredrag i politisk ekonomi började hållas af mr William Ellis (född i
London 1800 och direktör i ett sjöförsäkringsbolag). Denna undervisning har
mr Ellis sedermera utsträckt till de s. k. Birkbeck schools, hvilka företrädes-
vis besökas af barn tillhörande de arbetande klasserna, och har han för detta ända-
mål icke skytt några uppoffringar af tid, möda eller penningar. Genom denna
sin verksamhet har mr Ellis äfven i stor skala praktiskt visat, att undervis-
ning i den politiska ekonomiens grunder kan bibringas så väl gossar som flic-
kor på ett både grundligt och systematiskt sätt och att denna undervisning,
rätt ledd, af barnen omfattas med synnerligt intresse.
Mr Ellis har äfven författat flera förtjenstfulla läroböcker, särskildt i eko-
nomiska och sociala ämnen. Vi kunna icke neka oss nöjet att ur företalet
till tredje upplagan af en bland dessa, benämd: Outlines af social economy,
här återgifva följande: »Första upplagan af denna lilla bok utkom 1846. Den
härledde sig icke från någon afsigt & min sida att erbjuda något vare sig nytt
eller roande åt läsaren i allmänhet. Den utgjorde en utaf frukterna af mina
försök att i skolorna införa systematisk undervisning uti de ämnen, som deri
afhandlas. Sedan flera år tillbaka hade jag sysselsatt mig med studiet af den
ekonomiska vetenskapen eller politiska ekonomien. Den hade, så att säga, utaf
en tillfällighet kommit i min väg. Jag kände, hvilket gagn denna lyckliga till-
dragelse under mina tidigare år tillskyndat mig. Jag kände mig och jag kän-
ner mig ännu uppfyld af tacksamhet mot de välvilliga, upplysta och bildade
män, vid den tiden främlingar för mig, som föranledde mig att börja och
understödde mig vid fullföljandet af dessa studier, och jag kunde icke inse
något skäl, hvarföre icke, om vi blott hade lärare med erforderliga egenskaper,
denna undervisning, som blott ofullständigt och af en händelse kommit mig
till del, regelbundet och fullständigt skulle kunna bibringas hvarje mensklig
varelsen.
»Den ställning, i hvilken jag befann mig var följande: Jag kände med
mig, att jag hade någon insigt i politisk ekonomi. Så vidt jag hade mig
bekant, fans det icke i våra skolor någon lärare, som undervisade eller hade
för afsigt att undervisa i denna vetenskap, och jag var medveten om att min
förmåga att undervisa icke kunde vara annat än ytterst ringa.» |
»Och likväl — så syntes det mig — här är ett arbete, som måste göras;
till en början kommer det kanske att utföras endast på ett någorlunda hjelp-
ligt sätt, men om det har uti sig något värdefullt och lifskraftigt, torde det
dock till sist kunna komma att utföras vil.p
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
