Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN UNDERVISNINGSFRÅGA FÖR DAGEN. 327
I tyska riket, Österrike och Schweiz har undervisning i politisk ekonomi
för blifvande yrkesidkare och arbetare väl börjat införas först vida senare än i
England och efter dess föredöme, men numera torde dessa länder vara de,
i hvilka denna undervisning meddelas i största utsträckning. Politisk eko-
nomi ingår nämligen numera nästan utan undantag i läroplanerna för desse län-
ders tekniska högskolor, handels-, skogs-, landtbruks- och bergsläroverk samt
äfven vid en stor del lägre yrkesskolor. Vid de högre tekniska skolorna i
dessa länder förekommer politisk ekonomi allmännast såsom valfritt läroämne
med två till fem undervisningstimmar i hvarje vecka och vid polyteknikum i
Carlsruhe såsom obligatoriskt. Vid polytekniska skolan i Miinchen utgör vår
vetenskap ett af de s. k. rekommenderade ämnena. Vid Schweiziska edsförbundets
i Zurich förlagda tekniska högskola förekommer densamma icke blott såsom ett
fakultativt läroämne uti flere af de särskilda fackskolor, hvari denna läroanstalt
sönderfaller; denna skola har äfven en särskild »allmän filosofisk och national-
ekonomisk afdelning», uti hvilken jemte pallmän nationalekonomi», tillika med-
delas undervisning bland annat i finanslära, handelns historia under de sista
hundra åren och industriförvaltning, hvartill komma diskussioner och öfningar
beträffande ekonomiska frågor.
Bland de män som i dessa länder verksammast arbetat för den politiska
ekonomiens "upptagande bland läroämnena vid de tekniska undervisningsanstal-
terna, torde i främsta rummet böra ihågkommas sachsaren d:r Victor Böhmert,
under en följd af år professor i politisk ekonomi vid universitetet samt vid
tekniska högskolan i Zurich, numera direktör för konungariket Sachsens stati-
stiska byrå, och jemte Rud. Gneist utgifvare af tidskriften Der Arbeiterfreund,
samt d:r von Steinbeis, direktör för »Die Centralstelle fur Gewerbe und Han-
del» i Wirtemberg.
Den förre har företrädesvis riktat sin uppmärksamhet på de högre tekniska
läroverken och såväl genom sin lärareverksamhet som genom utgifna skrifter
arbetat för en allmännare utbredning af den ekonomiska vetenskapens studium.
Afgjord anhängare af den i Tyskland förherskande s. k. historiska skolan, för-
ordar han införandet vid tekniska högskolorna icke blott af »allmän national-
ekonomi» utan äfven af politi- och finansrätt, samt vill att genom diskussions-
öfningar och s. k. exkursioner, afsedda att på stället taga kännedom om större
industriela företags ekonomiska organisation, åt undervisningen skall gifvas en i
möjligaste måtto praktisk riktning. Han framhåller äfven önskvärdheten deraf,
att, genom inrättande vid de tekniska högskolorna af en särskild filosofisk och
statsvetenskaplig afdelning, för dess lärjungar må beredas tillfälle att på dessa
områden förvärfva sig insigter jemförliga med dem, som vid universiteten kunna
inhemtas. Vid flera af utlandets tekniska högskolor hafva ock dylika fack-
skolor för handels- och statsvetenskaperna inrättats, af hvilka den fullständigaste
torde vara den, som närmast varit föremål för Böhmerts egna omsorger, näm-
ligen den ofvannämda i Zurich.
D:r von Steinbeis åter tillkommer förtjensten att hafva infört undervisning i
politisk ekonomi vid ett stort antal af de inom Wirtemberg inrättade, för den
egentliga arbetande klassen afsedda yrkesskolorna (»gewerbliche Fortbildungs-
schulen»). För att användas vid denna undervisning har han under titel: Volks-
wirthschaft fir Jedermann lätit öfversätta ett af »lI’Academie des sciences mo-
rales et politiques» i Paris prisbelönt arbete af J. J. Rapet, benämdt Manuel
de morale et déconomie politique & Vusage des classes ouvrieres. Den tyska
öfversättningen har redan upplefvat fem upplagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
