Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRGÅNGEN. BSJETTE HÄFTET.
en del lyckats sprida ljus, men som hon icke kunnat fullkomligt skingra.
Islams ursprung deremot ligger inom den tillförlitligt kända historiens område.
Ett särskildt intresse eger den muhammedanska religionens historia just i
dessa dagar med anledning af den antagligen afgörande »kris», till hvilken den
s. k. orientaliska frågan nu kommit, efter uppblossandet af den väldiga striden
mellan Rysslands härskaror under korsets banér och de legioner som kämpa
under profetens gröna fana. Om ock de europeiska folkens välönskningar na-
turligtvis måste vara på de underkufvade kristnes sida, hvilka söka afskudda sig
oket, böra de dock låta sig angeläget vara att förstå äfven motståndarnes verlds-
åskådning, hvilken i så hög grad bestämmer deras politiska handlingssätt.
»Under den nuvarande striden i det östra Europa», yttrade nyligen en ansedd
engelsk tidskrift, »har den religiösa partiställningen blifvit den vigtigaste sidan
af problemet. Den orientaliska frågan, ursprungligen ett spörsmål om folk-
raser och styrelseformer, har blifvit till stor del en religiös tvistefråga.p Sär-
skildt ur den här antydda synpunkten få undersökningarna om Islams upp-
komst samt om dess stiftares karakter och syften en vidsträcktare betydelse än
den blott och bart vetenskapliga.
Den förste forskare i nyare tiden, som försökt gifva en på urkunderna
bygd framställning af Islams uppkomst, var en i England bosatt fransman i
förra århundradet, Jean Gagnier, författare till La vie de Mahomet, (Amster-
dam 1732). Han sammanarbetade endast, utan kritik. Korans uppgifter samt
andra traditioner och berättelser om profetens lefnadsöden, hvilka vunnit insteg
bland de rättrogne muselmännen. Men genom detta arbete bröt han dock väg
för den nyare forskningen på i fråga varande område, och i hans fotspår ha
under vårt århundrade författare sådana som Weil, Caussin de Perceval, Muir
och Sprenger grundlagt en kritisk historia öfver muhammedanismens äldsta
skeden. Den förstnämde af desse berömde lärde utgaf efter långvariga studier i
hit hörande ämnen sitt dels på Koran, dels på dittills föga kända arabiska hand-
skrifter grundade arbete: Mohammed der Prophet, sein Leben und seine Lehre.
(Stuttgart 1843), hvilket för sin tid var högst betydande, men snart fördunkla-
des af Caussin de Percevals epokgörande verk Essai sur Uhistoire des Arabes.
(Paris 1847—1848), hvilket vann stort erkännande inom den lärda verlden på
grund af sin kritiska noggrannhet och det ljus som det spred öfver arabernas
utveckling före Muhammed. Muirs och Sprengers arbeten stödja sig icke en-
dast på en sorgfällig granskning af urkunderna utan äfven på en ur egen er-
farenhet hemtad kännedom om de islamitiska folkens seder och lif. Muir var
nämligen anstäld såsom embetsman i Bengalen och äfven Sprenger tillbragte sin
kraftfullaste lefnadsålder i det britiska Ostindien, der han egnade sig dels åt
orientaliska studier, dels åt ett oförtröttadt arbete för höjande af den allmänna
bildningens ståndpunkt i detta land. Om Muirs bok angående muhammedanis-
men (The Life of Mahomet and History of Islam. London 1848) i någon
mån påverkats af sträfvandet att främja kristendomens utbredande bland Indi-
ens mohammedanska befolkning, är -deremot Sprengers verk (Das Leben und
die Lehre des Mohammed. Berlin 1861) skrifvet i rent vetenskapligt syfte
och grundar sig på en omsorgsfull kritik af det rikhaltiga materiali, som stod
honom till buds, och som han under vistelsen i Indien varit i tillfälle att samla.
Den genom sina arbeten öfver de österländska religionerna bekante franske för-
fattaren J. Barthélemy Saint-Hilaire har äfven utgifvit en förtjenstfull bok om
Islam (Mahomet et le Coran. Paris 1865), i hvilken han dels redogör för
resultaten af de nyss nämde forskarnes undersökningar, dels lemnar en skildring
af profetens lif efter hans arabiske lefnadstecknare, Ibn Ishak och Ibn Hi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
