Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETENSKAP OCH LITERATUR. 349
Vetenskap och Literatur.
Smärre uppsatser och strödda meddelanden.
Nya filosofiska tidskrifter.
II.
Vierteljahrsschrift fär wissenschaftliche Philosophie unter Mit-
wirkung von C. Göring, M. Heinze, W. Wundt berausgegeben von BR. Avena-
rius. Erster Jahbrgang. Erstes-Drittes Heft. (Leipzig, Fucs’s Verlag 1876—77).
Revue philosophique de la France et de PÉtranger parsissant tous
les mois. Dirigée par Th. Ribot. Premicre Annéc. 1876. Deuxictme Année.
1877. Janvier—Juillet. (Paris, Librairie Germer Baillicre & C:o).
Mind. A Quarterly Review of Psychology and Philosophy. Edited by George
Croom Robertson. N:o I—IV 1876; N:o V—VI 1877 (London, Williams and
Norgate).
Tvenne nya häften af den tyska tidskriften »för vetenskaplig filosofi» stärka i
allo det gynsamma intryck, som väcktes genom det profhäfte, vi för någon tid sedan
anmälde. Det nutida tänkandets hufvudspörsmål behandlas här från vexlande syn-
punkter, insigtsfullt och skarpsinnigt, med fasthållande af den för tidskriftens alla
medarbetare gemensamma grundåsigten att filosofi, liksom vetenskap öfverhufvud, är
möjlig allenast inom den tillförlitliga erfarenhetens gränser — en förklaring, som
bryter stafven öfver hvarje bemödande att på spekulationens fält åstadkomma något
dugligt medelst andra hjelpmedel än dessa två: fakta och logik, de förra tankcarbe-
tcets enda säkra grundval, den senare dess oumbärliga rättesnöre. Hittills hafva i
tidskriften förnämligast sådana ämnen bragts på tal, som stå i samband med de pro-
blem, hvilka redan Kant gjorde till föremål för grundliga undersökningar och som af
den samtida filosofien omfattas med ett nyvaknadt, lifligt intresse: frågorna om kun-
skapens möjlighet, om orsaksförhållandet, rummets och erfarenhetens begrepp o. s. v.
I andra bäftet framställer Fr. Paulsen några anmärkningar »Ueber die principiellen
Unterschiede erkenntnisstheoretischer Ansichten», åsyftande att fästa uppmärksam-
heten på och föreslå ett afhjelpande af de olägenheter, som härflyta från ett oklart
och vacklande språkbruk med hänsyn till sådana gängse filosofiska beteckningar och
indelningar som t. ex. idealism, realism, empirism, rationalism, dogmatism, skepticism
o. s. v. M. Heinze granskar »Der Idealismus Friedrich Albert Langes» och O. Lieb-
mann redogör i uppsatsen »Raumcharakteristik und Raumdeduction» för andras och
sitt eget åskådningssätt rörande rummets beskaffenhet och rum-föreställningens upp-
komst, ett gammalt »crux interpretum», som just för närvarande åter blifvit stäldt på
dagordningen såväl inom filosofien som inom vissa grenar af fysiken. Sedan matema-
tikern Riemann först (i en afhandling om de hypoteser som ligga till grund för gco-
metrien) framhållit de skäl, som syntes honom tala för ett frångående af den eukli-
diska uppfattningen af rummet såsom egande blott tre dimensioner, har i synnerhet
Leipziger-astronomen Zöllner gjort sig till målsman för den onekligen öfverraskande
läran om »rummets fjerde dimension», hvilken af honom utvecklas och med ifver för-
fäktas i hans särdeles läsvärda, fantasi- och tankerika verk Ueber die Natur der Co-
meten. Beiträge zur Geschichte und Theorie der Erkenntniss. (Leipzig, 2:e Auflage,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
