Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
nasp ankomst till Amerika grundlades staden Providence i Rhode-Island af
prestmannen Roger Williams, åt hvilken en tacksam efterverld gifvit heders-
namnet »Psamvetsfrihetens fader». Hans lefnads stora tanke var, att i nämda
stad »vöppna en tillflyktsort för de förföljde af alla nationer och trosbekännel-
ser?, och i Rhode-Islands grundlag af år 1663 stadgades uttryckligen, att
inom sagda koloni skulle ingen på något sätt oroas, straffas, besväras eller
kallas inför rätta på grund af någon som helst meningsolikhet i religionsfrågor,
som ej störde koloniens borgerliga ordning: fast mer skulle alla och enhvar
för everldliga tider besitta och tillgodonjuta fullständig och oförkränkt tanke-
frihet i religiösa angelägenheter». Genom detta aktstycke togs första steget på
vägen till det längre fram i tiden uppnådda målet: oinskränkt religionsfrihet,
införd genom den bekanta första tilläggsartikeln till Förenta Staternas konsti-
tution, som förbjuder kongressen att upprätta någon statsreligion eller förhindra
det fria utöfvandet af någon bekännelse’. Det, att ett sådant bålverk upprestes
åt trosfriheten redan under den republikanska lagstiftningens äldsta skede, eynes
antyda att ett mera frisinnadt betraktelsesätt, en anda af större fördragsamhet
efter hand uppspirat och bragts till mognad hos nationen. Så var äfven för-
hållandet. På det religiösa fältet var frihetskrigets amerikanska folk ej oför-
ändradt detsamma som under »det teologiska hatets och kättareprocessernas
dystra dagar. Flera årtionden före den minnesvärda 4 Juli, då de tretton
kolonierna, »vädjande till verldsalltets Högste domare», frisade sig från trohets-
eden till moderlandets tyranniske monark, hade en ej mindre betydelsefull oaf-
hängighetsförklaring utfärdats på det andliga området. Despoten, emot hvilken
man der höjde upprorsfanan, var ingen annan än den gamla ortodoxien. Att
utförligt skildra huruledes dennas en gång så fasta borg småningom undergriäf-
des, huru den med svärdet eröfrade politiska sjelfständigheten i vidsträckta
kretsar gaf väckelse åt en kritisk stämning, en mängfrestande granskning, hvars
udd snart riktades emot den fäderneärfda troslärans satser — detta vore att
skrifva det måhända vigtigaste kapitlet af den nyamerikanska odlingens historia.
Vår uppgift för närvarande är dock ej att föra kulturhistorikerns breda pensel,
men den vida anspråkslösare att i ett utkast teckna tankeriktningar och vägröd-
jande personligheter under den brytningsperiod, hvars behållning blef en ny
religiös verldsåskådning.
Det låg i förhållandenas natur, att en lifsåsigt sådan som den calvinska
omöjligen kunde slå rot och frodas bland Nordamerikas folk. Frändskapen
dem emellan borttynade, skiljaktigheten deremot växte ut till ett svalg,
djupt och oöfverstigligt. Till inbyggarne i det nya landet strömmade från alla
håll nya, friska intryck, vidgande deras synkrets, skärpande deras förstånd,
intryck som för dem blefvo eggelser att modigt gripa sig an med det ovanliga
och stora. Så utvecklades och stålsattes under brottningskampen med en flerstädes
Y Jfr Church and State in tke United States by Joseph B. Thompson. Boston, Jamee
R. Osgood & c:o 1873.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
