Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTSIGTERNA OCH HINDREN FÖR EN HÖGRE FOLKBILDNING. 389
fält naturligtvis till en början väsentligen gått och måst gå i en extensiv rikt-
ning — genom anskaffande af det nödiga antalet skolor och skollärare, af be-
höflig undervisningsmateriel o. s. v. — och huru sedan detta tagit ofantliga
krafter och kostnader i anspråk; men tillika att tiden synts vara inne att
mera, än som hittills kunnat ske, egna uppmärksamheten åt folkundervisningens
förbättrande i intensivt hänseende’. Med synnerlig tillfredsställelse hafva vi
erfarit, att samma uppfattning gjort sig gällande hos den, hvilkens åsigter i detta
fall äro af ett afgörande inflytande, nämligen vår af folkundervisningen så högt
förtjente nu varande ecklesiastikminister. Uti ett helsningstal till de i förlidne
Juni månad församlade folkskoleinspektörerne uttalade han nämligen, bland an-
nat, »huru inspektionen till en början måst mer afse de yttre vilkoren för
skolans verksamhet, men att nu tiden vore inne till ett kraftigare ingripande,
än hittills kunnat ske, uti dessa anstalters lif.» Vi lyckönska svenska folk-
skolan till den nya utveckling, hvarom det anförda löftesrika yttrandet ger en
så grundad förhoppning. Bland de åtgärder, som kunna komma att vidtagas
till vinnande af det åsyftade målet, skola säkerligen inga vara af större bety-
delse än de som blifva en följd af sistlidne riksdags beslut att, enligt regerin-
gens derom framstälda proposition, anslå nödiga medel för utvidgande af folk-
skolerärareseminariikursen, hvilken senare numera, i stället för treårig, skall
blifva fyraårig. Ingen inser bättre, än hr ecklesiastikministern sjelf, sanningen
af den gamla utsagan, att »sådan läraren är, sådan är skolan», och för hvar
och en, som något känner förhållandena — man kan äfven i detta fall råd-
fråga inspektörernes berättelser — ir uppenbart, att i denna punkt åtskilligt
återstår att önska. Vi kunna icke föreställa oss annat än att, i sammanhang
med de antydda verkställighetsåtgärderna på grund af riksdagens beslut, anled-
ving skall yppa sig till en ända till grunden gående reorganisation af hela
seminariiundervisningen: en sådan motiveras i sjelfva verket af den utomordent-
liga betydelse, som ett tillagdt fjerde år i seminariikursen onekligen eger. Icke
utan största intresse kan man motse hvad i detta afseende kommer att vid-
göras. Vigten deraf är så stor, att med afseende derpå det närvarande ögon-
blicket väl må kallas en af de förnämsta epokerna i svenska folkundervisnin-
gens utvecklingshistoria. Låter man detta tillfälle gå sig ur händerna att
grundligt reformera seminariiundervisningen — en underlåtenhet, som vi antaga
icke behöfva befaras, men som mycket väl står tillsamman äfven med tillägget
af ett fjerde år i seminariikursen — så har man derigenom troligen för en
lång framtid fastläst folkundervisningen vid ungefär den ståndpunkt, hvarpå
densamma för närvarande befinner sig. Vill man åter företaga ett sådant re-
formarbete, så är otvifvelaktigt det i fråga varande fjerde året af en så stor
betydelse med afseende på det möjliga undervisningsresultatet vid seminarierna,
att den allrastörsta och lifskraftigaste utveckling af folkundervisningen skulle
! Jfr afbandlingen om »Svenska folkskolans organisation och hittills vunna resultat» i
Framtiden, år 1869, 2:dra häftet.
? Efter »Nya Dagligt Allehanda» för den 11 Juni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
