Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTSIGTERNA OCH HINDREN FÖR EN HÖGRE FOLKBILDNING. 391
lunda omfattande och grundlig kurs i allmänt vetande, jemte en god handledning
till en djupare sedlig bildring och en allvarlig uppfattning af lärarens kall,
se der hvad som bör vara hufvudmålet för seminariernas verksamhet; — lägg
.dertill en och annan vigtigare detalj i metodiken och »skolhållningen», hvilket
icke behöfver särdeles mycket taga tid och uppmärksamhet i anspråk. Kan
man, med ett så beskaffadt allmänt program, få förfoga, såsom nu blir för-
hållandet, öfver icke mindre än fyra års lärotid, så böra otvifvelaktigt ganska
vackra kunskapsresultat kunna åstadkommas, hvilket säkerligen medgifves af hvarje
erfaren lärare, när han besinnar att af dessa fyra läroår ingen tid behöfver använ-
das — åtminstone ej obligatoriskt — på inhemtandet af främmande språk. På
sådant sätt bör man otvifvelaktigt kunna få en korps af verkligen kunniga
skollärare, de der för öfrigt icke allenast uti skolan komma att hafva fördel
af sitt högre kunskapsmått, utan äfven i kommunerna skola, genom sin högre
bildning, vinna, till förmån både för sig sjelfve och för skolan, ett högre an-
seende och ett större inflytande än för närvarande. Ty man kan ju icke tvifla
på, att de äfven i afseende på yttre ställning skola vinna det afseende, hvarpå
en högre bildning med skäl kan göra anspråk.
Vi veta mycket väl, att dessa åsigter icke delas af inom vårt folkskole-
väsende ganska framstående personer, de der tvärtom mena, att äfven med er-
hållande af ett fjerde läroår kunskapsfordringarna i seminarierna icke böra ökas,
utan all uppmärksamhet endast riktas på det metodiska; men vi våga likväl
tro, att den frågan förtjenar att allvarligen öfvervägas. Folkundervisningens
framtid beror, såsom förut yttrats, af det beslut hvartill man i detta afseende
skall komma.
Förutsatt emellertid, att man i detta afseende skall uppnå äfven det allra-
högsta resultat vi för vår del kunna tänka oss såsom möjligt, skall man än-
dock, enligt hvad äfvenväl förut antydts, icke hafva löst det egentliga folk-
undervisningsproblemet, så länge man ej tillika sörjt för en fortsatt undervis-
ning uppöfver den egentliga folkskolans gränser. Vi betrakta denna del af folk-
undervisningen som så vigtig, att äfven den ovilkorligen bör hafva sina särskilda
målsmän inom lärarekorpsen. Folkhögskolorna och folkskoleinspektionen kunna
visserligen verka ganska mycket i denna riktning, men ännu i alltför liten skala.
Den arbetskraft, som för ändamålet kan behöfva tagas i anspråk, skall svår-
ligen, för ett fullgodt och tillräckligt arbete, kunna i medeltal beräknas
till mindre än en derför tjenlig person inom hvarje församling. Och det är
visst icke förmätet att tänka, att liksom de religiösa angelägenheterna i för-
samlingen hafva till representant och högste målsman en person med akade-
misk bildning, så borde detsamma vara förhållandet äfven med den verldsliga
folkundervisningen. Tänker man sig för det i fråga varande ändamålet i hvarje
församling en graduerad person, med en aflöning, som stälde honom i yttre
hänseende på ungefär samma fot som kyrkoherden, så skulle härigenom icke
allenast kunna vinnas detta stora undervisningsändamål, utan äfven i allmänhet
folkundervisningens angelägenheter genom ett sådant personligt inflytande erhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
