Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM UTSIGTERNA OCH HINDREN FÖR EN HÖGRE FOLKBILDNING. 393
nedsättande för en bildad menniska att förrätta ett praktiskt arbete, icke ens
att egna allra största delen af sitt lif åt praktiska, rent mekaniska sysselsätt-
ningar; och kanhända är det denna uppfattning af saken, hvilken omsider skall
medföra det mycket omordade uppfostringsresultatet »mens sana in corpore sanov,
hvilket man nu söker åstadkomma genom allehanda konstlade medel, de der
dock tyvärr i de flesta fall visa sig vara endast palliativ". Gerna må med-
gifvas, att man troligen icke skall komma ända derhän annat än i samman-
hang med skeende framsteg i uppfinningar, hvilka allt mer och mer lära att
med tillhjelp af mekaniska medel förrätta allehanda gröfre och tyngre arbeten”,
äfvensom att det tyvärr nog alltid skall komma att återstå många, som, vare
sig i följd af den ena eller andra omständigheten tvingas att förblifva i ett
tillstånd af obildning och råhet.
En sådan framtidshägring kan icke hafva undgått att någon gång fram-
ställa sig för den som med kärlek omfattat folkbildningens sak; och så vida
eljest upplysning är något godt, måste man glädjas åt denna utsigt till ett
ljusare tillkommande. Men huru utsväfvande än sådana förhoppningar må an-
ses af somliga, finnes i sjelfva verket i sakens natur intet hinder för deras
förverkligande. Hindret ligger egentligen uti vissa uppfattningar af folkunder-
visningen och folkbildningen, som alltför mycket gjort sig gällande till att mot-
verka utvecklingen. Vi skola påpeka en eller annan af de vigtigare bland
dessa hinder.
Vi sätta då i främsta rummet det hindret, att folkskolan anses vara folkskola
och folkundervisningen folkundervisning. Så länge folkskolan betraktas såsom läro-
anstalt blott för en viss folkklass, och det för en folkklass, för hvilken man anser
ett »minimum» i kunskap af pygmeiska dimensioner vara nog, — så länge för en
annan folkklass särskilda skolor underhällas för meddelande af samma kunskaps-
mått, som utan svårighet borde kunna meddelas i folkskolan, — så länge icke
äfven barn af den förmögna och mera bildade klassen sitta på folkskolans bän-
kar, — med ett ord, så länge icke folkskolan förlorat både namn och karakter
af folkskola, må man icke hoppas, att folkundervisningen skall i någon synnerlig
’ Man misstager sig i allmänhet om de olika yrkenas förmenta egenskap att vara mer
eller mindre rent intellektuela eller rent mekaniska. Tag till exempel den sublimaste af alla
naturvetenskaper, astronomien, så upptages den praktiske astronomens allra mesta tid dels af
observationer, som i många fall genom vana och repetition blifva rentaf mekaniska, dels af
oändliga sifferräkningar, som i sanning äro lika mekaniska och lika litet, i och för sig, upp-
byggande som något kroppsarbete man må nämna. Åstronomen, uttröttad af dagens mödo-
samma och tröttande beräkningar, söker vederqvickelse i kroppsarbete; kroppsarbetaren,
om han är bildad, gläder sig på fritimmarne åt de resultat, som framgått ur astronomens
beräkningar; och sålunda synes bådas tillvaro icke vara så olika, som man gerna är benägen
att föreställa sig.
” Om man exempelvis jemför ett gammaldags kök, och allt dess slafarbete och otrefnad,
med ett modernt sådant och dess vattenledningsrör, afledningsrör, eldning med gas (ännn föga
bruklig, men som nog torde blifva allmännare); så kan man lätt förstå att den, som på grund
af sin högre bildning måste vantrifvas i det förra, kan trifvas mycket väl i det senare. Och
så i mycket annat. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
