Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
396 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
framåtskridandet, så att man åtminstone ej ledes bort från det mål, som bör
eftersträfvas.
Ett tredje hinder deremot, äfvenväl af stor betydenhet, men dock af
beskaffenhet att, med någon uppmärksamhet och god vilja från skolans måls-
mäns sida, kunna öfvervinnas, ligger uti en alltför vanligt rådande benägen-
het — i fråga om alla skolor — att icke i afseende på undervisningen iakt-
taga en önskvärd begränsning. Det är en beklaglig och för skolundervisningen
rentaf ruinerande uppfattning af folkskolans bestämmelse — och det hos många,
som verkligen äro folkskolans vänner — att skolan prompt skall fyllas med
allt, som kan vara godt och nyttigt, — att man aldrig kan få nog af ämnen,
nog af lexor, nog af färdigheter der införda — att allt, som i ett eller annat
afseende kan tänkas blifva af nytta för lifvet, skall der kunna inhemtas, —
att allt skall meddelas åt alla, — att intet godt kan tänkas efter skoltiden
komma af sig sjelf, utan att allt måste läras i skolan, om än såsom ett
»minimum», — att folkskolan icke blott skall vara en vanlig lässkola, utan
äfven en mera speciel »kristendomsskolav, vidare trädgårdsskola, verkstad, exercis-
hus och Gud vet hvad allt, samt att, i följd häraf, folkskoleläraren måste vara
en mångslöjdare, som, just emedan han så sönderslites mellan många olika
riktniogar, svårligen kan gå långt i något, icke ens i det som borde vara hans
egentliga kallelse. Om man ville tillåta skolläraren att få vara skolmästare
och ingenting annat, om hans uppgift finge vara att bibringa de första elemen-
ten af allmänt vetande samt att söka åstadkomma den tankeodling, som man
vanligen i och genom meddelandet af denna kunskap vill befordra, så skulle
han, i fall han eljest för sin del vore för ett sådant ändamål tillräckligt bil-
dad (hvilket icke är en för stor fordran), kunna komma långt i dessa stycken,
och lärjungen skulle verkligen blifva så underbygd i skolan, att vidare fram-
gteg på egen hand eller i fortsättningsskolan icke omöjliggjordes. Vi under-
känna för ingen del värdet af alla de konster och färdigheter, man är så mån
om att äfvenväl se representerade i folkskolan; men må detta få anses såsom
någonting utanför den egentliga skolundervisningen och låt framför allt skol-
läraren vara fredad för alla obilliga anspråk i det fallet. Det är visst icke
något ondt derutinnan — tvärtom — att en folkskolelärare besitter särskild
fallenhet att undervisa uti en eller annan konst eller färdighet, och då må så-
dant ske; det skall under sådant förhållande ske med lust och mod och fram-
gång, under det en dylik påtvingad undervisningsskyldighet blir resultatlös.
Och hvad betyder det i sjelfva verket, om ej hkvartenda barn i Svea rike blir
undervisadt i alla dessa konster och färdigheter? Om uti en skola förekommer
en viss sådan slags öfning, uti grannskolan en annan — i båda fallen under
de gynsamma förhållanden, som nyss påpekats, att antingen en särskildt intres-
serad skollärare eller en för ändamålet enkom antagen person användes såsom
undervisare — så skall helt säkert den meddelade praktiska insigten tradi-
tionsvis sprida sig äfven utom de resp. skoldistrikten och en nyttig täflan emel-
lan skolorna uppkomma, i det den ena gör sig bemärkt i ett, den andra i ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
