Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
som i det förträffliga verket Om Lappland och lapparne af hr G. von Däben (1873).
Grundadt på mångåriga studier, fullständigade genom tvenne besök i Lappmar-
ken, understödt genom upplysningar af alla sakkunnige och upptagande allt det
dugliga af hvad föregående författare samlat, utgör detta arbete ett fulländadt
mönster af en etnografisk skildriog från vetenskaplig synpunkt. Att lapparne
hafva en bestämd uppgift sig förelagd såsom bebyggare i landsträckor der en-
dast ett nomadiskt lefnadssätt är möjligt, är förf:s åsigt; men det ser mycket
sannolikt ut att de ej skola på längden kunna fasthålla den, utan komma att
hopsmälta med den öfriga nordliga befolkningen. Folkstammen har sin stora
märkvärdighet såsom en utskjuten post af tschudisk ras; deremot har åsigten
att lapparne fordom bebott större delen af skandinaviska halfön visat sig ohåll-
bar inför den nyare arkeologiens granskning. Förf. bok, en af de till om-
fänget största som behandlat dylika ämnen hos oss, åtföljes af en stor samling
illustrationer, förträffligt utförda.
Från södra Sverige ega vi äfven två hvar i sitt slag goda och full-
ständiga lifsbilder i Unnarsboarnes seder och Uf af frih. G. Djurklou (1874)
och Allmogelifvet i Ingelstads härad i Skåne af N. G. Bruzelius (1876). Den
förra är utrustad med upplysande planscher och låter med nöje läsa sig, men
gör, lika litet som den senare, anspråk på att vara någon vetenskapligt kritisk
framställning, något som ej är på sin plats i fråga om skildringen af en en-
staka socken, härad eller mindre bygd. Hr Bruzelii skrift är i synnerhet an-
märkningsvärd för de der lemnade upplysningarna om bygnadssättet och ord-
ningen inom hus, om byförfattningen och öfriga samhällsförhållanden i denna
bygd. Genom dylika omfattande och noggrant ordnade materialsamlingar skall
det en dag blifva möjligt att skrifva en vetenskaplig folkskildring öfver Sve-
rige, helst vi tillika i det ofvan omtalade etnografiska muscet kommit i besitt-
ning af en oväntadt rikhaltig apparat för hit hörande undersökningar. På tal
om den nyare literatur, vi ega i ämnet, böra ej heller förgätag de delvis
ganska vigtiga bidrag, som innehållas i forminnesföreningarnas tidskrifter. Äf-
ven språkliga afhandlingar eller samlingar finnas i dem till ej ringa antal.
Den sorgfälligare behandlingen af språk- och munartsförhållandena tillhör dock
ej topografien, utan språkvetenskapen, med hvilken vi här ej sysselsätta oss.
Vår hastiga öfverblick är slutad. Vi hafva funnit att det senaste tio-
talets topografiska literatur — hvilken här hufvudsakligen sysselsatt oss — är
af ganska betydande omfattning och värde. Vi tro oss i denna omständighet
se bevis, ej på tillfällighetens makt, men på tillvaron af en bestämd, om sig
sjelf medveten rörelse, ett behof och ett sträfvande efter att göra oss reda för
vår natur, vår odling, vårt skaplynne som folk. I hvilken mån denna rö-
relse bestimt literaturen eller tvärtom i hur stor mån de utkomna arbetena gif
vit rörelsen fart och riktning, det är ej vår afsigt att här undersöka. Sedd i
sin allmänlighet, utsvör lifaktigheten på det topografiska området blott en sida
af den kraftiga folkliga lyftning, som tecknar det nyaste skedet af Sveriges ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
