Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORSK HISTORIESKRIFNING. 419
färligen hurudant Norges tillstånd var, under den långa och för Sverige så
händelserika tid, som faller mellan 1521 eller åren 1536 å den ena, 1814 å den
andra sidan, men stort längre än till ett ungefär går åtminstone ej den kun-
skap vi i våra skolor förvärfva. Men vi ha redan nämt att i de norska histo-
riska tidskrifterna finnes ett ej obetydligt material i form af aktstycken och
detaljundersökningar äfven för denna tid, ehuru kringspridda och utan samman-
hang och, om vi ej misstaga oss för mycket, till största delen begränsade inom
det sextonde och sjuttonde århundradet; likaså ha vi redan omnämt de Norska
Riksregistranternas utgifvande. Af sammanhängande framställningar känna vi
deremot endast en — den skildring, som n. v. professor J. E. Sars gaf af tiden
i fråga uti Nordisk Universitets-Tidskrift årgången 1858, häftet 3, årgången
1861, häftet 3, samt årgångarne 1863 och 1864, der en sammanträngd skildring
af Norges inre lif under åren 1537—1814 meddelas och alla ljuspunkter med
omsorg framhållas, liksom de undangömda trådar, hvilka sammanvbinda nutidens lif
med forntidens och uppvaknandet 1814 med den vid medeltidens slut afbrutna
utvecklingen. En skildring af landets historia uti sammanhang, som sålunda äfven
skulle leda genom denna långa mellantid, är det, som den senast nämde historikern,
J. E. Sars’, nu ämnar att gifva, dels i form af en öfversigt öfver den inre utveck-
lingen, dels med en berättande skildring af de historiska händelserna i sina en-
skildheter, sålunda i två från hvarandra alldeles skilda arbeten. I det förra åter
är det just författarens afsigt att skildra orsakerna »til den Stigen og Dalen,
som er iagttaget i Folkets historiske liv», af det märkliga fenomen, som vi
redan i början påpekade, att en så lysande och rik historisk utveckling kunde
efterföljas af en sådan fullständig vanmakt och att återigen samma folk sken-
bart med en sådan lätthet kunde ånyo uppträda i alla en sjelfständig nations
funktioner. Det är det förstnämda af dessa arbeten, som först sett dagen,
och i hvars tvenne delar författaren nu har fört skildringen fram till den
Harald-Sverreska ättens utslocknande på manssidan år 1319 eller den tid, då
det första unionsförsöket gjordes. Det är ej endast en öfversigt öfver de poli-
tiska ideernas utveckling i Norge, utan af folkets andliga lif i sin helhet, ett
slags »Vhistoire de la civilisation» i Norge, och i sig sjelft sälunda af stort in-
tresse. Endast i förbigående beröras de historiska tilldragelserna och skildrin-
gen är ofta endast skizzerande. Dock upptagas alla de teorier, som angå Nor-
ges äldre historia, för alla dessa omtvistade frågor har författaren ett ord och
en lösning och det är ganska intressant att iakttaga den form, i hvilken den
norska historiska skolans åsigter nu framträda hos en historiker af en senare
generation. I en not meddela vi förteckningen på kapitel i de båda utkomna
delarna för att redan derigenom åskådliggöra gången uti författarens framställ-
ning, så mycket mer som läsaren fåfängt ser sig om efter någon innehållsför-
! För närvarande e. o. professor vid Kristiania universitet; har äfven deltagit i utgif-
vandet af Norske Rigsregistranter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
