Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. SJUNDE OCH ÅTTONDE HÄFT.
teckning vare sig i den första eller i den andra delen af denna »Udsigt», och
vilja i det följande påpeka det vigtigaste utaf innehållet".
Redan en blick på den här nedan meddelade innehållsöfversigten visar
både att författaren fästat sig vid de vigtigaste sidorna utaf utvecklingen och
derjemte en synnerlig klarhet och enkelhet uti sjelfva uppställningen. Efter
att till utgångspunkt hafva tagit den för de ariska stammarne gemensamma od-
lingen, sådan vi känna den genom språkforskningens resultat, öfvergår förf. till
den germaniska grenen af den ariska stammen, derifrån till den nordgermaniska
och slutligen till den norska, allt under ständiga jemförelser med förhållandena
hos andra närstående afdelningar af samma stam. Sedan förf. sålunda kommit
öfver till sitt egentliga ämne, fullföljes nu framställningen af detsamma, men
under sidoblickar till och jemförelser med de båda andra nordiska folkens hi-
storia, och i densamma inflätas äfven vid de vigtigaste tidpunkterna skildringen
af samfundsutvecklingen på det norska nybyggarlandet Island. Författaren öf-
vergår sålunda från det allmänna till det enskilda, frår de obestämda, för
många gemensamma yttringarna af folkets lif till utvecklingen i allt mera
bestämda och individuela former, och det är med en odelad uppmärksam-
het, man följer honom härunder, så mycket mer, som man snart finner
att hela framställningen är genomträngd af ett för författaren egendomligt och
ganska skarpt utprägladt historiskt uppfattningssätt. Att hans arbete härige-
nom i viss mening kommer i en bestämd motsats till Munchs historia, är sjelfklart.
Här är det just resultaten som framläggas och om de än icke vitna om »blinda»
meningar hos förf., bära de dock prägeln af en viss skola och det är icke
utan, att man här och der torde kunna framställa tvifvelsmål mot resulta-
tens riktighet.
Det är bekant, att en af de vigtigaste frukterna af den nyare språkforsk-
ningen är läran om de flesta europeiska språkens och den ariska eller indocuro-
peiska stammens ursprungliga enhet. Den ariska urstammen befann sig, innan
upplösningen i flera folkslag skedde, knappast ännu på öfvergången från no-
madlifvet, men den hade redan tämt flera husdjur, den kände åtskilliga slöjder
och hade äfven gifvit uttryck åt djupa, religiösa föreställningar. Men de folk-
! Första delen: Inledning. — Felledsarisk og falledsgermanisk Caltur. — Den saa-
kaldte seldre og yngre jernalder i de skandinaviske Lande. — Vikingperioden. — De nord-
germaniske nationaliteter: Nordmrend, Svear, Gauter og Daner. — Aristokrati og kougedömme
hos de skandinaviske folk og navnlig hos Nordmiendene, — Harald Iaarfogers Samling af
de Norske Fylken. — Islands bebyggelse og teldste forfatning. — Fylkesaristocratiets Reaction mod
Kongedömmet och Statsenheden, — Olav Tryggveson. Christendommens Indförelse. — Olav
den Hellige. Christendommens och Enhedsstatens endelige sejr. — Andra delen: Konzedömme
og Lendermandsaristokrati 1030 till 1130. — Kirken og Christendommen 1030—1130. —
Borgerkrigene indtil Sverres Optreden. — Kong Sverre. Birkebejner og Bagler. — Gjennem-
förelsen af Sverres system. Den nyere Landslov. — Den islandske Stats oplösning och under-
gaug. Den norröne Litteratur paa Island. — Den norröne Litteratur i Norge. Litteratnrens
og Sprogets forfald. — Udviklingen af en Rigsadel eller Tjenstadel i Danmark och Sverize.
Spor af tilsvarende Dannelser i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
