Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE KLASSISKA STUDIERNA I SVERIGE. 457
Emellertid hafva de arbeten, som hos oss anstälts i ofvan nämda
riktning, ej varit utan sin stora nytta, och betecknande är att de, så väl som
andra undersökningar på språklärans fält, oftast företagits af män, som sedan
skapat sig ett namn i högskolans eller elementarläroverkets tjenst. Man finner
bland deras författare namnen L. A. Aulin, R. Törnebladh, N. Östling (lektor,
f. d. rektor i Linköping, ledamot af Riksdagens andra kammare), P. P. Wal-
denström, J. F. Johansson (f. d. docent i Upsala, lektor vid nya Elementar-
skolan i Stockholm), V. Knös (f. d. docent i Upsala, lektor vid Gefic Ele-
mentarläroverk, som sedan i ett särskildt arbete forsatt sin gradualafhandling
om en svår etymologisk fråga i den gammaljoniska dialekten och vunnit upp-
märksamhet och erkännande äfven i utlandet), C. 4. Lundberg (lektor, arffur-
starnes lärare), S. Ljungdahl (f. d. docent i Upsala, lektor i Helsingborg), J.
P. Lagergren (f. d. docent i Upsala, rektor i Skara), Th. Wisén, Chr. Caval-
lin, Å. Th. Lysander m. fl. Äfven literaturhistorien med dess hjelpvetenskaper
har lockat mången. På titelbladen af dessa arbeten möta oss äfven bekanta
namn: G. F. Giljam, E. Löfstedt, C. E. Sandström (docent i Upsala) E. IV.
Rudin och andra. Dock kunna dessa slags arbeten i allmänhet ej i vigt och
betydelse mäta sig med de nyss omnämda grammatiska. Antiquiteterna hafva cj
lockat många; från Upsala finnas ungefär 10, från Lund 3 afhandlingar. De
mest framstående af dessa iäro utan tvifvel J. M. Sundéns år 1858 på latin
utgifna afhandling om den liciniska åkerlagen, F. W. Häggströms på samma
språk författade uppsats »Om tidningar hos Romarnep och framför allt S. J.
Hammarstrands förträffliga skrift om »Attikas författning under konungadömets
tid», som försvarades i Lund 1863 och sedan blifvit öfversatt på tyska.
Den svåra textlkritiken har ej heller så mycket idkats. Från Upsala hafva
vi ej mer än tre (om romerska författare) offeutligen försvarade afhandlingar
af A. Frigell (2) och F. W. Häggström (denna senare afhandling utarbetad på
grund af en i Upsala Universitetsbibliotek befintlig, prydligt skrifven, ehuru i
inre hänseende ej särdeles värdefull handskrift af en del af Livius). Lund har
under den tidrymd, jag behandlar, likaledes frambragt tre inom denna veten-
skapsgren (2 latinska, af hvilka den ena, af A. Th. Lysander, innefattar äfven
grammatiska spörsmål, 1 grekisk). I klassisk verslära hafva vi från den äldre
högskolan endast två dissertationer, både om grekiska dramers versmått, af
f. d. docenten, numera lektorn i Vesterås G. Widegren och n. v. docenten
R. Röding. Det yngre universitetet har ej alls åstadkommit något på detta
område". Af alla dessa äro 11 författade på svenska, alla öfriga på latin.
Dessa disputationer äro en gauska säker mitare på studiernas riktoing
och djup vid våra högskolor. De flesta äro författade omedelbart efter slutade
studier, och till många har uppslaget blifvit gifvet af dem, som varit ledare
vid dessa studier. Man kan saledes af deras fördelning draga ej ovigtiga slut-
’ För ofvanstående uppgifter har förf. begagnat å Upsala Universitets bibliotek befint-
liga kataloger. Af åtskilliga bland de mindre disputationerna känner jag ej mer än titlarne.
Säsom anmärkts, är det ofta svårt att bestämma, till hvilken klass en afbandling bör räknas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
