Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM DE KLASSISKA STUDIERNA I SVERIGE. 461
grammatik), R. Törnebladh (genom sina elementar- och extemporalieböcker samt
skriföfningar), Hj. Säve. Literaturhistoriska uppsatser finnas bland annat af
C. v. Friesen, H. Solander och C. J. Dahlbäck. Äfven antiqviteter och me-
trik hafva blifvit behandlade i skolprogram. Sokrates helgjutna personlighet
har gifvit anledning till ej mindre än, så vidt jag känner, tre olika behand-
lingar af skolmän, nämligen af S. G. Cavallin i Kristianstads läroverks pro-
gram 1861, af A. F. Broman i Falu läroverks för 1863 samt, i en särskild
utgifven bok, af rektor C. J. Dahlbäck. Klassisk historia har behandlats af
Törnebladh m. fl. Redan af dessa korta antydningar skall man finna att den
literära verksamhet, som utöfvats af de svenska elementarlärarne under senaste
årtionden, ej varit ringa, om den ock, hvad de klassiska studierna beträffar,
i innehållets värde måste anses stå efter för hvad som under samma tid åstad-
kommits både af Tysklands (der år 1873 funnos 5,458 offentliga lärare utom
öfningslärarne) och Danmarks skolmän. Men hur mycken utsigt finnes också
hos oss för en skolans man att blifva befordrad till universitetslärare?
Högskolans och läroverkets undervisare utgöra numera hvad man skulle
kunna kalla det lärda ståndet. Det fans en tid i vårt land, och den är ej så
särdeles aflägsen, då presterskapet kunde nästan uteslutande göra anspråk på
detta namn. Men de många för hans kall främmande göromål, som statsför-
valtningens kraf, framför allt dess kraf att blifva billigt betjenad, pålagt pre-
sten, hafva väl i allmänhet fråntagit honom lusten och förmågan att, såvida han
ej är anstäld vid någon af de nyss nämda korporationerna, utöfva vetenskaplig
verksamhet med undantag någon gång för den rena teologien. Äfven torde cj
heller de akademiska lärdomsprof, den s. k. dimissionsexamen och de prak-
tiska profven, som aflagts af flertalet af kyrkans nuvarande tjenare, göra dem
särdeles skickade för dylik verksamhet. Alldeles utan delaktighet i det filo-
logiska arbetet hafva de under de senaste årtiondena väl ej varit. Dock torde
ej mer än ett filologiskt arbete af något större betydelse, som har utkommit
under den angifna tidrymden, haft till författare en prest utan anställning i
skolans eller universitetets tjenst, nämligen den Latinsk-Svenska ordbok, som
år 1873 utgafs af A, G. G. Salenius (prost och kyrkoherde i Kjula, nära
Eskilstuna).
Kan det nu tyckas, att den lärda filologiska forskningen, om ej med afse-
ende på mängden, åtminstone till beskaffenheten på intet sätt kan jemföras med
öfriga kulturländers, hvad skall man då säga om den populära framställningen
hos oss af denna forsknings frukter? Medan man hos andra folk ser ej blott
vetenskapsmän, utan ock statsmän såsom William Gladstone genom sina homeriska
studier, Waddington genom sin arkeologiska resa i mindre Asien, ja till och
med köpmän som Grote genom sin grekiska historia och sin Plato and the
other companions of Socrates samt otaliga andra biträda vid det stora arbetet
att ur djupet uppfordra och till en för allmänheten njutbar form omsmiälta
vetenskapens skatter, kunna den klassiska filologiens vänner ej afhålla sig från
en suck af missmod, när de dermed jemföra hvad vi åstadkommit i den vägen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
