Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
vetande om hur öfverlägsen och välsignelsebringande för verlden hans allmän-
nelighetstanke är? Har måhända konstnären tänkt sig honom, såsom han såg
ut, när han utan vrede: och utan medlidande, bland slafviska senatorer, som
han föraktade, åhörde Lucius Pisos försvar mot beskyllningen att hafva för-
giftat Germanicus? Eller är det ej snarare majestätet hos den prokonsulariska
maktens innehafvare, när han lyssnar till sindemännen från någon landsdel, hvars
säkerhet och välstånd hans klokhet och öppna hand betryggat? Hvem vet?
Rydberg har sjelf mot Ampåre anmärkt, att »vårt sätt att se påverkas mer än
man tror af våra tankar om det sedda.» Och näppeligen har väl någonsin
historien rätt att på grund af ansigtets linier eller kroppens ställning fälla
sina oåterkalleliga domslut.
Men, skall någon säga, det är ej historia, som Viktor Rydberg vill lemna,
det är ett annat insegel som hans härliga bilder bära på sitt änne — låt dem
gälla för hvad de vilja vara! Jo, de må sjelfva säga hvad de vilja. Dessa
»romerske kejsare i marmor» äro ett stycke historia, till ock med den finaste
saften, det bästa hjertblodet af den julisk-claudiska sligtens historia, sådan den
vanligen hittills blifvit framstäld. Skilnaden är blott, att hvad som annars
tagits i klump här är i det minsta drag utmejsladt, att de slagord såsom »stor
regent», »grym tyrann» och dylikt, hvilka dessa gestalter buro som påskrift,
när de första gången tågade förbi skolbarnets inbillning, och med hvilka de
ännu spöka i den vuxnes minne, af mästarehand och med mästareöga blifvit
upplösta i sina beståndsdelar, så att man dock midt ibland allt kan ur-
skilja menniskan och hennes utveckling. I grunden äro de dock desamma
och deras uppfattning är den, som erhålles då man låter dem dömas af
Romas stormän och dessas ställföreträdare — de enda som vi känna — i
historien. Men det gifves andra källor för en teckning af dem, säkrare och
oväldigare än alla öfriga. Tusentals inskrifter på märkestenar, på palats och
tempel, på stoder och vårdar, gifva, sammanstilda och tvungna att bära vitnes-
börd, en tydlig och klar inblick i det lif, som rörde sig i provinsernas städer,
hos krigshärarne i markerna, hos festsamfunden i Asien och handtverksgillena
i Italien. I de romerska rättsböckerna finnas mångtaliga minnen af den lag-
stiftningsverksamhet, som oafbrutet fortgick äfven under de sämste kejsarne.
Och i det arbete. om hvilka allt detta talar, hafva kejsarne under de båda
första århundradena haft en bestämd, låt också stundom vara blott tillåtande
del, då i allmänhet ingen vigtigare åtgärd beslöts utan att den föredragits för
dem i scnaten eller i deras consilium. Då, såsom man börjat, dessa källor
blifvit genomsökta, och hvad de dölja blifvit fullt bragt i dagen, skall man
måhända i bildernas marmordrag lisa mycket, som det forskande ögat ej nu
kan finna.
Dock träffar detta mindre Viktor Rydberg än den ständpunkt, från hvil-
ken han utgår. Från denna är han i sin fulla rätt och i alla händelser äro
de bilder, han gifvit, oöfverträffade i skönhet och lif. Vi, vännerna till en verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
