Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA. 477
det var ej långt ifrån att kineserna behållit ön. Man räknar dock ännu
274,097 kineser i nederländska Indien.
Men här har icke utvandningen åt söder stannat. I Australiens guld-
grufvor finner man 40,000 och i Viktoria ensamt 17,000 kineser, hvilka genom
sin förmåga att härda ut klimatet äro oemotståndliga, och har som nämdt hela
Australiens kinesiska befolkning uppgått till den betydliga summan 230,000.
Kulihandeln i Vest-Indien och Sydamerika har tagit en betydande utsträckning, så
att exempelvis på Guanoöarne 40,000 gula dött af det osunda klimatet. Till
Cuba infördes de första kulis år 1847, af hvilka de flesta voro kineser, och
har transporten sedan pågått så, att Cuba räknar 60,000. Näst Californien
och Cuba är Peru ett mål för kuli-utförseln; der räknar man nu 140,000.
Flere tusen voro 1872 sysselsatta på transandinska jernbanan; i Lima ha de
egen teater och i Callao ett välgörenhetssällskap.
Som man ser, har utvandringen verkligen antagit ett fruktansvärdt omfång
och Europa angripes från både öster och vester — angripes, ty det är som utvan-
drare, kineserna alltid gjort sina eröfringar. Ehuru -varande den mest okri-
giska nation i verlden, har den, oaktadt deras eget land, eller rättare deras tron,
varit eröfrad flere gånger, alltid uppslukat sina besegrare genom sin ofantliga
mängd och genom inflyttningar eröfrat eröfrarens länder. Så intogo de Mongo-
liet med té; det naiva herdefolket lärdes att dricka té, denna vara blef smånin-
gom en nödvändighetsartikel, och snart låg mongolen i händerna på kinesen,
som villigt gaf honom årskredit på varan och sedan tog hans jord i pant och
slog sig ner i hans land såsom åkerbrukare och värdshusvärd. Herden och
jägaren, som alltid fly åkerbrukaren, drogo sig undan i ödemarkerna och kine-
sen framträngde ända till Kaschgar invid Turkestan; der stötte han på osma-
nen, som den gången blef Vesterlandets förpost mot hunnen; der blef drabbning,
och kinamannen, som är dålig krigare, drog kortaste strået.
Kinesen kan alltså sägas uppträda som eröfrande makt och derför äro ame-
rikanare och ryssar i sin rätt, då de drifva ut honom. Han uppträder som
geting i andras kupor, jagar på andras mark, vitjar andras nät; han bryter
icke bygd sjelf, utan besöker helst färdigbygda samhällen, der vinsten är lättare
och arbetet icke så tungt; hans åsigter om rätt och orätt äro skilda från vester-
ländingens, hans samvete är inrättadt på ett annat sätt. Derför kan vesterländin-
gen icke resonnera med honom, bör icke inlåta sig med honom, ty striden blir
ojemn; han är slugare, derför är han starkare. Den dag kulis i Vestindien
och den gule mannen i Californien hunnit förvärfva sig martyrkronan, är se-
gern gifven, ty då skola alltid några känsliga själar, som vilja förbättra natu-
rens lagar, ropa på en kinesemancipation, och när kinesen går in i kongressen
med ett par århundradens ärfda hat uti sig, då kan »den gula frågan» med
skäl väcka farhågor för den vesterländska odlingens framtid.
Söker man nu orsakerna till den pågående utvandringen, måste man leta
dem inom den stora muren; man talar om socialistiska rörelser, om öfver-
befolkning, allmänt missnöje med styrelsen, korruption, förtryck, dåliga, svaga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
