Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINA. 481
ringen för att utplåna minnet af sina företrädares bragder, samt skickar de
första kolonisterna till Japan eller till Amerika". Ifrån denna tid fram till
1644, då mandschuerna eröfrade Kina, har landet haft femton dynastiombyten
(då t. ex. Frankrike under samma tid endast haft två), och en gång varit er-
öfradt, af mongolerna under Kubilai-Khan 1280—1334, samt dessutom varit
skakadt af inre sociala hvälfningar såsom den i elfte århundradet, då refor-
matorn Wang-Ngan-Sche uppträdde såsom ledare af ett socialistparti, hvilken revo-
lution åtföljdes af en utvandring, som anses vara impulsen till folkvandringarna,
mongolernas rörelser mot vester och Gengis-Khans uppträdande. Kinas historia
är med ett ord ett enda stort reformationsarbete, som fört landet framåt, och
om äfven efter mandschuernas eröfring det efter förmenande legat i dvala i två
hundra år, så visa dock de sista stora händelserna med Tai-Ping-upproret
1831—65, att folket icke sofvit, ty denna revolution hade en politisk sida,
den var ett landets befrielsekrig från främmande eröfrare, hvilket utföll till de
senares fördel, endast genom europeiska makters mellaukomst, och hvilket un-
der långa tider i det tysta var förberedt genom otaliga revolutionsklubbars
samarbete. Kina uppträder aldrig som eröfrande utan endast i försvarskrig
mot barbarerna för civilisationen, och har sålunda alltid arbetat i samma syfte
som Europa. Huru mycket detta senare står i skuld till Kina för sin bild-
ning, är ännu oafgjordt, men säkert är att mongolerna på 1100-talet upp-
trädde med bombkanoner mot Europa och att tryckta böcker funnos på 1000-
talet, då förbindelsen med vesterlandet var ganska liflig, ja en författare uppger
bestämdt, att kinesiska böcker funnits i Europa, långt innan boktryckerikonsten
der uppfans. Hvad stillaståendet beträffar, är dermed icke så farligt. Kinas
verkliga historia börjar 722 f. Kr., sålunda 54 år efter första olympiaden, 31
år efter Roms grundläggning. Huru står det till med Greklands och Italiens
utveckling under de senaste århundradena? Jemförda med Kina kunna måhända
dessa länder med större skäl kallas »dödav, liksom deras språk; de upphöra
båda, efter en tynande tillvaro, att öfva inflytande på den verldshistoriska ut-
vecklingen strax i början af vår tidräkning, då deremot Kina än i dag fort-
lefver på egen mark, talar sitt eget språk, utan att ha lånat något af sin od-
ling från främmande folk, och detta under en utländsk dynasti, hvarigenom
ådagalägges att, åtminstone i detta land, furstarnes historia är en och folkens
en annan.
Hvad det despotiska styrelsesättet angår, hvilket uppgifves såsom orsak
! På en af sina resor kom kejsaren ner till hafvet och stannade på stranden, intagen
af beundran. Då framträdde en prest af förnuftets dyrkare och sade: »på öarne hinsidan
oceanen växer en ört, som förlänar odödlighetens gåfva. Schi-Hoang-Ti, som alltid var be-
gifven på att utforska nya ting, gaf genast befallning, att ett lika antal ynglingar och flickor
skulle begifva sig dit. De stego ombord, men en fruktansvärd storm öfverföll dem, och blott
ett fartyg kom tillbaka». Jfr Gätzlaffs Geschichte des Chinesischen Reiches ....Herausg. v.
K. F. Neumann. Qunedlinb., Lpzg. 1836. Se äfven D’Hervey de Saint Denys: Mémoire sur
le Pays connu des Anciens Chinois sous le nom de Fou-Sang. Paris 1876.
Framtiden, 1877. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
