Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
490 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
syndafloden och Sodoms undergång, blefvo de bestörta, då de icke visste att
dessa händelser redan passerat; det dröjde icke länge förr än Siu-Tsuen upp-
trädde som fullt utbildad profet under namn af Jesu yngre broder och slun-
gade gamla testamentets fullbordade straffdomar öfver Kina samt drog med sig
folket i stora skaror. Hvad Siu-Tsuen ville, sedan han kommit till klarhet.
var: att befria landet från afgudadyrkare, införa fridens lära och derefter ut-
rota mandschu-dynastien. 1858 utropas Siu-Tsuen till kejsare i Nanking,
dynastien kallas Tai-Ping, Fridens Rike, och riket sjelft Himmelska Staten.
Detta inbördes krig pågår ända till 1865, då Frankrike och England upp-
träda, återigen i en skef ställning, och göra slut på de legitima Tai-Pingarne,
(gent emot landets eröfrare mandschuerna voro de legitima), och släcka den
kristendomens svaga låga, som den unge svärmaren tändt.
En af de förnämsta orsakerna till europeernas sväfvande omdömen om
Kina är obekantskapen med språket; och det är just der, i hans språk, man
kanske träffar kinesen mest hemma hos sig. Fördomen eller rent af motviljan
mot kinesiskan är mycket oberättigad. Ett språk, lika gammalt som det döda
sanskrit, men ännu i dag lefvande, som öppnar tillträde till en literatur rikare
och gedignare än Indiens, borde icke vara så försummadt, som det är, oafsedt
det praktiska intresset, som blir större, ju flere beröringspunkter uppstå mel-
lan Östern och Vestern. Men äfven här ha inrotade skefva föreställningar lagt
sig med makt emot; man har helt enkelt en gång för alla förklarat, att det
språket omöjligen kan läras; det skall nämligen innehålla 80,000 tecken, ett
för hvarje ord, hvilka ingen af de infödde ännu hunnit lära sig. Nu är der-
emot förhållandet i verkligheten följande. Kang-Hi’s lexikon, det hittills största,
innehåller 44,441 ord, af hvilka endast 24,235 kunna hänföras till de bruk-
liga; jemför man härmed Johnsons engelska ordbok, upptagande omkring 50.000
ord, af hvilka Shakspeare, som icke är ordkarg, endast behöft begagna 20,000;
och man tillika vet att en italiensk operatext, som ändock skall ge uttryck åt
rätt skiftande stämningar, kan reda sig med omkring 600 ord, och man dertill
får veta att Kinas fem kanoniska böcker, innehållande öfver 200.000 ord, en-
dast begagna 4,601 olika karakterer, och Strafflagen, (i franska öfversättningen
omkring 1,000 oktavsidor) endast nyttjar 2,000 olika karakterer, så torde det
icke förvåna, om man påstår, att kännedomen om 4 eller 5,000 ord är till-
räcklig för alla vanliga ändamål. Det stora antalet karakterer härleder sig
helt enkelt af de många synonymerna; så t. ex. uppger Callery 42 olika skrif-
arter för ordet pau, kostbar, 41 för tsun, ärbar 0. s. v.
Är då kinesiska språket svårt att lära? Icke svårare, måste man säga,
än de europeiska för en europé, snarare lättare än de flesta, hvad formläran
beträffar, som är ingen, och hvad syntaxen angår ungefär som latinets för en
german. Stanislas Julien, den aflidne professorn vid Collége de France, lärde
sig språket på en sex månades »cours» så, att han derefter öfversatte Meng-Tse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
