Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ARBETAREFRÅGAN. 511
öfvervägda ingripande till skydd för alla parters berättigade imtressen i tid bör
påkallas.
»En dylik omsorg från statens sida betrakta vi icke som en nödhbjelp
eller som ett oundvikligt ondt, utan såsom uppfyllandet af en af vår tids och
vårt folks -högsta uppgifter. Vid ett allvarligt genomförande af våra syften
skall den enskildes sjelfviskhet och det närmast liggande klassintresset under-
ordna sig det helas bestående och högre bestämmelse.»
Detta något kortfattade program har erhållit en ytterligare utveckling uti
det anförande, hvarmed prof. Schmoller inledde den första Eisenacher-kongres-
sens sammanträde, ur hvilket anförande, hvilket erhållit en viss ryktbarhet
genom de stridigheter detsamma på sin tid framkallade inom den tyska pressen,
vi tillåta oss att meddela följande utdrag:
»Ehuru missnöjda med våra bestående sociala förhållanden och öfvertygade
om nödvändigheten af en reform predika vi dock ingen upp- och nedvändning
af vetenskaperna, ingen omstörtning af alla bestående förhållanden och vi pro-
testera emot alla socialistiska experimenter. Vi veta, att de framsteg, hvarom
historien talar, äro frukter af århundradens arbete; vi veta, att det bestående
emot det nya sätter ett nästan oöfvervinneligt segt motstånd, emedan just det
bestående slår rot i massans öfvertygelser och lefnadsvanor. Vi erkänna i alla
hänseenden, såsom grundval för reformen och utgångspunkt för vår verksamhet,
det bestående, den bestående ekonomiska lagstiftningen, de bestående produk-
tionsformerna, de bestående bildnings- och psykologiska förhållandena hos de
olika samhällsklasserna; — men vi afstå derföre icke från reformen, från stri-
den för en förbättring af förhållandena. Vi önska icke yrkesfrihetens, icke
lönförhållandets upphäfvande; men vi vilja icke för en doktrinär princips skull
tåla de mest skriande missförhållanden och låta dem tillväxa; vi uppträda
för en billig, men med fast hand genomförd fabrikslagstiftning; vi yrka, att
icke ett så kalladt fritt arbetsaftal må i sjelfva verket leda till arbetarens ut-
armande, att arbetaren måtte tillerkännas fullkomlig frihet att hafva sitt ord
med i laget vid afslutande af arbetsaftalet, till och med om han dervid skulle
uppställa anspråk, hvilka skenbart hafva en viss likhet med det gamla skrå-
väsendet. Vi begära, att friheten öfverallt må kontrolleras af offentligheten
och att, der offentlighet fattas, staten må, utan att inblanda sig i affärernas
gång, verkstilla undersökningar och offentliggöra resultatet deraf. Ur denna
synpunkt önska vi införande af inspektion öfver fabrikerna och kontroll öfver
banker och försäkringsanstalter och framför allt »enquéter» med afseende å den
sociala frågan. Vi begära icke, att staten skall gifva de lägre klasserna pen-
ningar till förfelade experiment, men vi önska, att han på ett helt annat sätt
än hittills skall ingripa för deras uppfostran och bildning; vi önska, att han
skall bekymra sig om, huruvida arbetsklassen med afseende på bostadsförhållanden
och arbetsvilkor lefver under förhållanden, hvilka nödvändigt måste nedtrycka
honom ännu djupare. Vi tro, att allt för stor olikhet i förmögenhetens och
inkomstens fördelning, att en alltför förbittrad täflan mellan samhällsklasserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
