Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I ARBETAREFRÅGAN. ee 518
religiöse Bedeutung der socialen Frage. Förut professor i nationalekonomi och
statistik vid universitetet i Basel och derefter i Freiburg innehar Schönberg
sedan 1873 lärostolen i nationalekonomi vid universitet i Täbingen. Han är
en af det socialpolitiska partiets mest framstående och tillika i tal och skrift
mest verksamme deltagare. Redan uti den föreläsning om »Die Volkswirth-
schaft der Gegenwart im Leben und in der Wissenschaft», med hvilken han
den 7 Maj 1869 tillträdde professionen i Basel uttalar han åsigter, som i myc-
ket sammanfalla med dem, hvilka ’den socialpolitiska föreningen sedermera upp-
tagit i sitt program, och hans inträdesföreläsning vid universitetet i Tubingen den
3 Juli 1873 (aftryckt i Zeitschrift fär die gesammte Staatswissenschaft 1873, 2:a
och 3:e häft.) innehåller en framställning af de begge skolornas olika uppfatt-
ning af de sociala förhållandena och ett försvar för katedersocialisternas åsigter.
Uti nu föreliggande skrift gifver han, efter att hafva omtalat arbetare-
frågans allmänna natur, en fullständig om ock kortfattad framställning af den
del utaf denna fråga, som rör de uti den egentliga industriens tjenst anstälde
arbetarnes ställning. Han behandlar dervid de missförhållanden af såväl eko-
nomisk som moralisk natur, af hvilka dessa arbetare lida, och skildrar slut-
ligen de botemedel, hvilka måste användas för det ondas botande eller åtmin-
stone lindrande. Då förf. härmed haft till syfte endast att för läsaren visa
att det för detta ändamål gifves en mängd olika botemedel, som dels med dels
utan den offentliga myndighetens medverkan mera eller mindre samtidigt måste
begagnas, har han endast i största korthet tecknat dem. Denna ofullständig-
het har öfversättaren afhjelpt genom de tillägg i form af noter, hvilka han
bifogat arbetet, och vi önska lifligt, att den upplysande och innehållsrika lilla
skriften måtte erhålla en så vidsträckt spridning som möjligt. Särskild upp-
märksamhet förtjena öfversättarens redogörelser för yrkesföreningar och arbets-
kamrar, hvilka redogörelser väl skulle förtjenat en mera framstående plats" än
öfversättaren gifvit dem. Vi vilja endast anmärka, att det med afseende å den
uppgift, som ifrågavarande arbete är afsedt att fylla, skulle varit bättre, om
en del af dessa tillägg varit hållna i en något mera objektiv anda, samt att
en redogörelse för eller åtminstone ett omnämnande af andra sträfvanden & det
sociala området än katedersocialisternas icke skulle varit ur vägen.
Man kunde eljest lätt blifva frestad till det antagande, att några andra
förmedlande sträfvanden i denna riktning inom de tyska staterna icke funnes,
åtminstone icke några som vore värda att beaktas. Så är dock icke förhål-
landet. Vi vilja såsom ett exempel derpå erinra om den sedan mer än tretio
år verksamma »Centralföreningen för de arbetande klassernas väl.» Den räk-
var sin första uppkomst från en i sammanhang med den tyska industriutställ-
vingen i Berlin den 7 Oktober 1844 utfärdad inbjudning till bildande af en
förening till främjande af handtverks- och fabriksarbetarnes bästa. Ehuru om-
fattad med välvilja af konung Fredrik Wilhelm IV, hvilken i en kabinetts-
order af den 25 Oktober 1844 uttalade sitt lifliga deltagande för förenin-
gens uppgifna syfte, nämligen att genom inrättande af sparkassor och skolor samt
Framtiden, 1877. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
