- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Ny följd. 1. årgången. 1877 /
526

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

526 «FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. NIONDE OCH TIONDE HÄFT.
fälle att kontrollera honom; på hans stil som sagoförtäljare lemna vi härmed
ett prof, hvarvid vi bland hans tjugu sagor välja den kortaste — en, som väl
de flesta läsare igenkänna från sin egen barndom.

Hans och Greta.

I en by låg det ett litet ställe. Der bodde en man och en hustru med
sin enda dotter, som hette Greta. De voro bara småfolk, men hyggligt folk,
och Greta var en rigtigt snäll flicka och en mycket vacker flicka.

I samma by var det flere goda gårdar, men den bästa af dem alla var lik-
väl den, som Hans var enda arfvingen till. Hans far var död, hans mor styrde
gården, och Hans gick hemma och bjelpte till; men så snart han hade fylt
sitt tjugonde år, skulle han öfvertaga gården. Hans var icke allenast den ri-
kaste, utan också den raskaste och-vackraste karl i byn, så man väl kan veta,
att det var flere än en flicka, som hade ett godt öga till honom. Och det
hade Greta med.

Så kommer Hans tidigt en morgon in i köket, der Greta står helt allena,
och så säger han: »hör, lilla Greta! du är en vacker flicka och en snäll flicka,
och jag håller af dig, och jag vill ha dig till hustru, i fall du kan tiga med
det.» — »Ja, tack skall du ha!» säger Greta; »det kan man väl tiga med.»

Derpå går Hans, och Greta skall till och laga en gryta mjölgröt till fru-
kost. Hon tager hvarannan hand full med mjöl och hvarannan hand full med
aska, och det rör hon till sammans och är så glad, så glad. Så kommer mo-
dren ut och ser detta, och så säger hon: »Men Greta! hur är det, du bär dig
åt?» — »Åh mor!» säger hon, »jag är så glad.»

»Hvad är du glad för?» frågar modren. »Jor, säger Greta, »Hans har
sagt, att han vill ha mig, i fall jag kan tiga med det.» — »Ja, det kan man
väl tiga med», säger modren, och hon rör om gröten, och häller upp den på
köksbordet.

Så kommer mannen och skall se, hur det går med hans frukost. »Men
hur är det, I bär er åt?» säger han. »Åh, vi äro så glada», sade de båda två.

»Hvad är I glada för?» frågar mannen. Jo, Hans har varit här och
sagt, att han vill ha Greta», säger modren, pi fall vi kunna tiga med det.»
— Ja, det kan man väl tiga med», säger mannen; och så går han ut och
spänner hästarne för bakänden af vagnen.

I det samma går Hans förbi, och så säger han: »men hur är det I bär
er åt?» — »Åh jag är så glad», svarar mannen. »Hvad är I glad för?» sä-
ger Hans. — »Åh, för att du har sagt, att du ville hafva vår dotter, säger
mannen.

»Ja, det har jag också sagt, — i fall hon kunde tiga; men det kan hon
icke.» Så gick Hans sin väg, och arg var han.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:00:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/1877/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free