Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dd2 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
å den andra stridsmän och apostlar. Det är något som beror af personlig
håg och fallenhet. Men katalanska literaturen skulle vara i fullt förfall den
stund de förre försmådde att taga henne till föremål för sina lugna och oväl-
diga studier; hon skulle endast vara ett mumifieradt lik den dag de senare
upphörde att lifva henne med flägten af sina läror och sträfvanden.»
Vi hafva nämt VICTOR BALAGUER, och dermed namnet på en af de
märkligaste skriftställare som någon tid haft att uppvisa. Han är nämligen på
samma gång historieskrifvare, skald och statsman, och lyser i hvar och en af
dessa egenskaper som en stjerna af första rangen, på samma gång han utveck-
lar en så förvånande produktivitet. att hans arbete på hvartdera af de tre
områdena skulle vara en stor lifsgerning äfven för den, som egnat gig uteslu-
tande åt endast ett af dem. Han är född den 11 December 1824 och såle-
des icke många år yngre än Rubió; ja, hans literära produktion börjar ungefär
samtidigt med dennes, ty, när Rubiós första dikter utkommo, hade Balaguer,
då fjorton år gammal, författat ett romantiskt drama, Pipin den puckelryqggige
eller Karl den stores son, som med bifall uppfördes på Lyceiteatern i Barce-
lona; men han skref då och framgent under många år på spanska, och deraf
kan det förklaras, att det blef Rubió och icke han, som i början kom att gå
i spetsen för den katalanska rörelsen. Detta hindrar dock icke, att han allt-
jemt varit en af dess verksammaste befrämjare, förnämligast genom den allt
bestämdare utpreglade nationela riktningen i alla sina sträfvanden. Dessa fort-
foro till en början att gälla dramat; som författaren till Don Henrik den gif-
milde blef den då nittonårige ynglingen offentligen bekransad på scenev, och
åtskilliga andra af hans skapelser från denna tid, såsom Juliet och Romeo,
Juan de Padilla och En improviserad aktris hålla sig ännu efter trettio år
på repertoiren och spelas alltid med framgång. Under de tio åren 1843—
1853 var han ömsom tidningsredaktör och teaterintendent, oftast båda delarna
på en gång, öfversatte en massa lättare alster från franskan, och fann ändå tid
att hålla föreläsningar i literatur och i fäderneslandets historia, hvilka senare
förskaffade honom titeln historiograf för Barcelona. Då lades väl ock grunden
till de omfattande studier, som längre fram buro frukt i Kataloniens historia,
ett arbete i fem digra band och den första fullständiga som funnits, och som
ett slags fortsättning hvaraf man kan anse Barcelonas gator, som utkom några
år senare. Efter 1854 års revolution blef Balaguer en politisk personlighet.
Hvad han som sådan uträttat faller icke inom den trånga ramen af detta korta
utkast: vare det nog att nämna, att han många gånger varit riksdagsman; att
han under åren 1866—68 åt landsflyktens bröd, hvilket dock för honom miste
mycket af sin bitterhet genom det lysande mottagande, som kom honom till
del öfverallt i utlandet och gärskildt från det nyprovencalska sångarförbundet:
att man har honom att tacka för att septemberrevolutionen aflopp fullkomligt
fredligt och sansadt i Barcelona och dess omnejd; att han var en af de 24
deputerade som utsågos att afeå till Italien för att erbjuda kronan åt prins
Amadeo, i hvilkens omgifning han sedan stannade ända till intåget i Madrid;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>