Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
566 < FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
ster om egyptologien äro oomtvistliga. Om förf. emellertid öfversprungit dem,
så har det med hänsyn till den -enva för visso skett af rent personliga skäl,
men förgäfves söka vi efter de grunder, som kunnat göra den andres utcslu-
tande giltigt. Nämnom deras namn — Lieblein och Zoega — och läsaren
skall förstå oss. .
Georg Zoega’, till börden dansk, men genom uppfostran i ett gränsland-
skap vand från barndomen att tala två tungomål, har genom sina omfattande
undersöknvingar på den antika konstens område vunnit ett namn, som af de
klassiske filologerna plägar nämnas med vördnad. Men han har tillika — och
detta må vi här framhålla — med lifligt intresse och synnerlig framgång syss-
lat med det kristna Egyptens literaturspråk, koptiskan. Icke som skulle denna
förut varit helt" och hället obeaktad, ty ända från början af det sextonde år-
hundradet, då Thesée Ambroise skref sitt för den tiden kolossalt lärda arbete”,
egnade man henne en viss uppmärksamhet, men med afseende å metoden och
omfattningen af det material, som genom Zoegas arbeten ,offentliggjordes, måste
man säga, att han bildar epok i de koptiska språkstudierna. Hvad han genom
sina djupgående undersökningar uträttat, har banat väg för efterföljare, sådana
om Peyron och Schwartze, hvilka äfven tacksamt erkänt sina förbindelset till
den danske arkeologen. Härigenom har Zoega medelbart äfven gagnat studiet
af hieroglyfiken, hvilken utan kännedomen om koptiskan och dess egendomliga
bygnad torde förblifvit ett myster; det är ju också i Zoegas skola Åkerblad
gått, hvilken, om vi få tro Youngs ord, i sin ordning haft Champollion till lär-
junge. Hvilka målsmän för nordisk vetenskaplighet! — Zoega har för öfrigt
äfven med sina undersökningar omfattat de fornegyptiska monumenten; han har
t. ex. enligt Champollions medgifvande” angifvit rätta betydelsen af »cartou-
" Zoegas vigtigaste arbeten äro: Bassirilievi di Roma, ett konstarkeologiskt verk af stor
betydelse, men som ty värr ej är afslutadt; Numi Aegyptii imperatorii presentes in museo
Borgiano Velitris; Catalogus codicum Coptic. Manusc. qui in Museo Borgiano Velitris asser-
vantur är titeln på det för de koptiska språkstudierna och paleografien i så hög grad epok-
görande arbetet. Detta är ej en katalog i vanlig mening. Det upptager väl å ena sidan en
förteckning öfver allt hvad af koptiska handskrifter fans i det Borgianska museet, men
återgifver derjemte in erctenso de icke-bibliskt-liturgiska styckena, hvilka hafva en ganska be
tydlig vidd. Härtill kommer, att Z. bifogat en mängd anteckningar af filologiskt intresse,
om hvilka han i ett bref till biskop Mänter yttrar, att de »efter alfabetet reducerade skulle
kunna utgöra ett lexicon lingue sahidice, med betydande tillägg hemtade äfven från mem-
fitiska dialekten». Vi kunna ej neka, att talet om ett sahidiskt (det vill säga ftetanskt)
lexikon fästat vår uppmärksamhet vid möjligheten af, att Åkerblads samlingar till ett dylikt
— se Lettre sur Vinscription de Rosette adressée au Citoyen Silv. de Sacy. 8. 53 — genom
impulsen af Zocga, läraren, kommit till utförande. I »Catalogus» har Zoega dessutom publi-
cerat de första baschmuriska texterna, likasom han bestämt den baschmuriska dialektens geo-
grafiska ställning. Ännu ett större arbete af hans hand förtjenar att ihågkommas: De usu
et origine obeliscorum wgyptiorum.
? Introductio in Chaldaicam linguam, Syriacam-et decem alias linguas. Papie 1539.
Han meddelar här det koptiska alfabetet och ett litet antal ord. Det här gifna löftet om
offentliggörande af flere texter har ej blifvit infriadt.
» Champollion, Précis du systime hicroglyphique 1:e ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
