Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
Den egyptiska kronologiens förnämsta källor utgöras af dels monumentens,
dels de klassiske författarnes vitnesbörd; bland de senare intages obestridligen
främsta rummet af Manteho’s i åtskilliga redaktioner för handen varande histo-
riska fragment. Innan ännu nyckeln till hieroglyfiken blifvit funnen, voro och
gälde de senare såsom enda källor, och då de sins emellan ej alltid stämde
öfver ens, så hade de moderna amatörer, som åt frågans lösning offrade sin
tid, godt tillfälle att lägga i dagen, hvilka storverk menniskoanden kan uträtta,
när hon får gifva fantasien fria tyglar. Ställningen förändrades i någon mån,
när man lärt tolka de egyptiska monumentalinskrifterna och i deras uppgifter
funnit korrektiv af ojäfaktig giltighet. Kritiken efterträdde godtycket som grund-
sats vid tolkningen, om än det senare stundom envist sökte bibehålla sin gamla
plats. Man fick emellertid fortfarande som utgångspunkt nyttja Manetho, ej monu-
menten, ty genom dessa voro de särskilda dynastierna ej så pass väl represen-
terade, att en rekonstruktion af kronologien på grundvalen af dem kunde verk-
ställas"; och häri får just sökas grunden till, att kronologien ännu är och
sannolikt alltid kommer att förblifva den minst solida och mest vilkorliga af
de delar, hvilkas enhet egyptologien bildar.
Bland de olika redaktioner af Manetho, som, trotsande seklens stormar,
kommit till vår tid, har den af Julius Afrikanus traderade numera bästa vits-
ord, emedan den till skilnad från flertalet ej i tendensens tjenst — för hop-
lappande af den traskostym, som kallas biblisk kronologi — blifvit vanstäld.
Böckh är den, som först på ett bestämdare sätt synes hafva betonat nödvän-
digheten af att öfvergifva den eklektiska metoden — att ur de olika listorna
plocka ihop särskilda uppgifter, hvilkas enhet naturligtvis blefve ingen! — och
af att välja en källa, som han ansåg borde vara den afrikanska, i hvilken me-
niog så Lepsius som Lieblein och den något senare framträdande, högt för-
tjente, Lauth instämma”.
Lepsii »die Chronologie der Acgypter» får väl anses som det för en kri-
tiskt-systematisk behandling af kronologien grundläggande arbetet. Afrikani re-
daktion är här, som nämdt, källa, men ej den enda, då Lepsius för syste-
mets skull tillåtit sig ändringar af mer eller mindre godtycklig art. Lieblein
anmärker äfven härom: »Man kan ej låta besticka sig af det skarpsinne, han
(Lepsius) lagt i dagen genom sina kombinationer af Manethos olika redaktioner
sins emellan, och genom dessas sammanställande med de egyptiska monumenten;
ty det nakna faktum, att han förändrat källorna för att bringa öfverensstäm-
! Från 1:a och 7—10 dynastierna återstå inga monument. Från den andra, så vidt jag
vet, blott ett (enl. Birchs Katalog), från den tredje blott några inskrifter från dess sista regent
(enl, Lieblein; enligt de Rougé är han den fjerde dynastiens grundläggare), från hyksostidens
äldre skiften finnas inga monument o. s. v. o. s v. Lävges tillika vigt vid, att hvarje dyna-
sti — enl. Manetho — haft åtskilliga, i medeltal 6 à 8 konungar, så kan man förstå omöj-
ligheten af ett försök i nämda riktning med sådana förutsättningar. — Men systematisering
af det för hand varande materialet är i alla full ett önskningsmål att beakta för kommande
undersökningars skull.
? Lauth, Manetho und der Turinerkönigspapyrus, 8. 39.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
