Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EGYPTOLOGI. Lys!
föreställa oss som en möjlighet. — Medvetandet om svårigheterna vid detta Sisy-
fosarbete har emellertid fört Lieblein (och han har här till systematisk be-
handling upptagit en idé, som Brugsch först uttalat) till att med ledning af
egyptiska privatpersoners ättelängder, hvilka han samlat och efter relativ ålder
ordnat i sin Dictionnaire de noms hiéroglyphiques’ — ett autografieradt oktav-
band på bortåt 600 sidor — söka rekonstruera kronologien, så mycket som
möjligt oberoende af andra, icke-egyptiska källor. Till några på året eller
ens årtiondet bestämda data kan man knappast med ledning häraf komma, men
i stället få en aning om den allmänna beskaffenheten af utvecklingens gårig, samt
om betydelsen af en och annan af de mer framstående, äfven bland de äldre,
dynastierna; hvarjemte genealogierna såsom korrektiv kunna bidraga att kon-
trollera från annat håll hemtade uppgifter. Dictionnaire de noms hiérogl. syftar
sålunda ganska högt och vore tvifvelsutan ett verk af utomordentlig betydelse,
om ej å ena sidan ett ganska stort inskriftsmaterial, som redan förefans vid
utarbetandet, förblifvit obegagnadt (t. ex. hela papyrusliteraturen med undantag
af »Papyrus Abbot»), å andra sidan samlingarna sedan dess riktats med mån-
get nytt minnesmärke. Det har dock alltid värde såsom grundläggande, och
den omsorg, författaren nedlagt på återgifvandet af de olika titlarna, hvilkas
bestämmande är en af vetenskapens mest svåråtkomliga desiderata, gifver ar-
betet ett specialintresse, hvilket gör det till oumbärligt vademecum för en hvar,
som nödgas företaga utflygter på den egyptiska titulaturens kinkiga område.
Bland öfriga arbeten, som utgått från Liebleins penna, kunna ihågkommas:
en liten i Revue Archéologique införd uppsats om den 22:dra dynastien, som
företer första användningen af de i ordboken samlade genealogierna såsom kro-
nologiskt bevisningsmedel; denna följdes 1873 af ett såsom universitetsprogram
tryckt arbete med titel Recherches sur la chronologie égyptienne, der ordbokens
material i större skala — för perioden 1—17:de dynastien — och sidoord-
nadt med Manetho, men med temligen stark prägel af godtycklighet, göres gil-
tigt såsom wultima ratio i tvistefrågor af kronologiskt intresse. Detta arbete
kännetecknas af samma ståndpunkt, som det tio år förut framlagda. Ett an-
dra universitetsprogram, som äfven bär årtalet 73 — Die ägyptischen Denk-
miler in S:t Petersburg, Helsingfors, Upsala und Kopenhagen — har af vår
press för flere år tillbaka blifvit uppmärksammadt och ansluter sig på visst
sätt till »ordboken» genom anordning af dessa samlingars genealogiska taflor
efter samma grundsats. Af öfriga publikationer ha de flesta varit intagna
antingen i Kristiania Videnskabsselskabs Forhandlinger eller i Zeitschrift fir
ägyptische Sprache. Hit höra: Deux papyrus hiégratiques du musée de Turin,
som är en frukt af författarens studier i nämda samling och bland annat äf-
! Materialet är hemtadt från samlingarna i Boulag, Paris, London, Leiden, Turin, Ber-
lin, Wien, Neapel, Rom, Florens, Miänuchen, Liverpool och Stockholm, men omfattar egent-
ligen blott genealogier från »stelar» (taflor af trä eller sten) och kistor, samt ett och annat offer-
bord; deremot är till papyrusliteraturen, en enda undantagen, och graffignrinerna ingen hänsyn
tagen. Fullständighet, i den mening ordet här kan fattas, har således ej ernåtts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
