Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
: TVÅ FÖRFATTARINNOR. 6053
kärlek, det nya testamentets stora ord, såsom hon träffande säger, får genom
hennes sociala hänryckning en egendomlig betydelse för henne: —
»Ordet är stort, emedan det innebär oändliga följder. Kärlek betyder att
hjelpa hvarandra, att hafva gemensamma sträfvanden, att handla i samdrägt,
att arbeta för samma ändamål, att till sin ideela fulländning utveckla den bro-
derliga instinkten, tack vare hvilken menniskoslägtet har bragt jorden under
sitt välde. Hvarje gång hon har svikit denna instinkt, som är hennes lifs lag,
hennes naturliga bestämmelse, har menniskan sett sina tempel falla tillsamman,
sina samhällen upplösas, sitt förstånd förvrängas och sin moraliska känsla förin-
tas. Framtiden är grundad på kärlek».
Så länge det på sådant sätt talas om kärleken i allmänhet, skall den van-
lige, allvarlige engelsmannen utan svårighet böja sig med aktning för, hvad
George Sand säger om den. Men när han finner, att kärleken hos henne
innefattar social jemlikhet, skall han börja blifva tveksam. Och för nästan
hvarje engelsman skall George Sands starka, kraftiga spräk om jemlikhet och
om Frankrike såsom det förlofvade land, som skall föra den till seger, i san-
ning låta öfverdrifvet. »Det menskliga idealet», säger hon, »så väl som det
sociala idealet skall åvägabringa jemlikhet.» Frankrike, som har gjort jemlik-
heten till sitt återförenande rop, är derföre »den nation, som älskar och älskas»,
«la nation qui aime, et qu’on aimet. Jemlikhetens republik är i hennes ögon »pett
ideal, en filosofi, en religion. Hon åkallar »den heliga läran om social frihet
och broderlig jemlikhet såsom en kärlekens och sanningens stråle, som alltid
uppenbarar sig midt i stormen.» Hon kallar den »menniskans mål och fram-
tidens lag.» Hon anser: den vara den franska civilisationens hemlighet och be-
traktar Frankrike såsom den mest civiliserade bland nationer. Midt under det
senaste krigets olyckor kan hon ej tillbakahålla ett rop af förvåning öfver de
neutrala nationerna, Dinsensibles & Végorgement dune civilisation comme la nötrev.
Tyskland, med dess dumma ideal af »korporalism» och »kruppism», sticker bjert
af emot Frankrike, som är uppfyldt af sociala drömmar, allt för civiliseradt
för krig, ur stånd att, under tjugu år, tänka på och förbereda krig. Det är
så ur stånd att hata — «nous sommes si incapables de hair€.
Sådana utlåtanden som dem vi hafva anfört, skola alltid förefalla obehag-
liga för en engelsman. Man bör komma ihåg, att de fäåldes af George
Sand under det tryck och den ångest, som var en följd af de förfärliga
olyckorna 1870. Men hvad som vi mest fästa oss vid och hvad som engels-
män i allmänhet allt för litet taga i betraktande, är den grad af sanning, som
innehålles i dessa påståenden, att Frankrike är den mest civiliserade bland na-
tionerna, och att detta framför allt beror på dess »heliga lära om jemlikhet.»
Huru kommer det till, att den föreställningen blifvit så gängse, och att en
sådan qvinna som George Sand med hänförelse trodde på den, såsom vi hafva
sett? Hon omfattade denna tro med en sådan lidelsefull styrka, att om man
försöker återkalla hennes bild, blir bilden ofullständig. om denna passionerade
tro hålles undanskymd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
