Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
626 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
inkomsterna; det är endast genom orättvisa som de underhållas. »Genom akt-
ning för lagarnep, fortsätter han, »qväfvas alla uppror och hämmas alla oord-
ningar. Hvem skulle våga, under deras höga beskydd, plundra den svage?
Hvem skulle förfölja rayahs och tvinga dem till uppror?» Med rätta kunde
den store Omar redan för länge sedan säga: de oordningar, som uppkomma i
ett rike, härleda sig ur förakt för lagens utslagp. Må man väl komma ihåg,
att allt detta blifvit skrifvet för två hundra år sedan af en hög turkisk em-
betsman, som icke gjorde några anspelningar på behandlingen af Portens kristna
undersåter, utan endast beskref den vanliga gången af turkisk orättvisa.
Men låtom oss nu lemna detta dystra ämne och öfvergå till ett, som är
af angenämare beskaffenhet. Från satirikern skola vi vända oss till humoristen,
från utbrott af vild förtrytelse till skämtets muntra upptåg. Såsom ett prof
på turkisk humor må anföras Hodjan (läraren och presten) Nasr-Eddins narr-
spel. Denne högärevördige spefogel har blifvit kallad den turkiske Ulspegel,
men hos Ulspegel fins det icke några spår af den enfald och till och med
dumhet, som hos Nasr-Eddin äro förenade med qvickhet och humor, och som
snarare göra honom till en motbild af den tyske Claus Narr. I cnlighet med
några berättelser var han Bajazets hofnarr. I alla händelser synes han hafva
varit en samtida med Tamerlan, och man visar hans grafplats i Ak-Shehr,
den stad, i hvilken den slagne sultanen Ottoman blef innesluten af sin mon-
goliske besegrare efter slaget vid Angora år 1402. Några skriftställare sätta
dock i fråga hans kroppsliga tillvaro, åtminstone såsom författare till de upp-
tåg, som gå och gälla såsom hans, men som efter all sannolikhet blifvit honom
påbördade, liksom många af de engelska »merry jests» tillskrifvits en möjligen
icke alls humoristisk Joe Miller.
Hvad nu beträffar de skämtsamma upptåg, hvilka inrymmas i den bok,
som bär hans namn", så äro många bland dem af en aktningsvärd ålder, enär.
de kunna uppspåras tillbaka ända till en långt aflägsen period af judiska forn-
tiden. Detta är dock en anmärkning, som man kan framställa om nästan alla
dylika folksagor. Det ena landet eller århundradet lånar sina upptågsmakare
från ett annat och samma gamla narrspel dyker upp allt emellanåt, liksom en
blänkfyr, under tidernas vexlande lopp. Men om detta förhållande hafva na-
turligtvis Nasr-Eddins turkiska beundrare ingen kännedom, och de äro många
till antalet. Och för att nu komma till de sagor, som berättas om honom,
så äro hans speglosor och ordlekar, hans visa ordspråk och hans qvicka svar,
hans plattheter och hans dumheter alla lika kära för turken, han må vara
bonde eller adelsman, lärd eller olärd. Boken är mera begriplig för vester-
ländska läsare, säger dess franske öfversättare, än flertalet af turkarnes literära
alster, som i allmänhet äro fulla af öfverdrifter och hoplänkade, uttänjda jem-
förelser och af långa perioder, i hvilka innehållets tråd går förlorad i ett virr-
! Meister Nasr-Eddins Schwänke, ete. Öbersetzt von W. von Camerloher und D:r W.
Prelog. Triest, 1857. Les Plaisanteries de Nasr-Eddin Hodja. Tradnuites du ture par J. A.
Decourdemanche. Paris, 1876.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
