Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAUL LOUIS COURIER. 659
framstäld fullkomligt i öfverensstämmelse med den karakter, gom Courier an-
tagit och här särdeles omsorgsfullt bibehållit.
Men vi måste öfvergå till den förnämsta och vigtigaste tidpunkten för
Couriers politiskt literära bana, den nämligen, som börjar med utgifvandet af
flygskriften Simple Discours. Ur literär synpunkt är den vigtig, emedan den
betecknar den tidpunkt, då Courier nått sin högsta konstnärliga utveckling; i
politiskt hänseende är den äfvenledes betydelsefull, emedan denna Simple Dis-
cours, genom att första gången bringa honom på krigsfot gent emot myndig-
heterna, förde honom en gång för alla in på en bana, som egde så många
lockelser för hans stridslystna natur. År 1821 kom någon hög, inställsam em-
betsman på den ljusa tanken, att det skulle vara en förträfflig sak, om de
chambordska godsen kunde få köpas in till förmån för infanten, hertigen af
Bordeaux, genom en nationalsubskription. Men för att en sådan gåfva skulle
upptagas väl, måste den vara frivillig; derföre fingo de lokala myndigheterna
befallning att öfverallt i sina resp. områden föranstalta om små bidrag af landt-
befolkningen. Ett försök gjordes verkligen, såsom Armand Carrel säger, vatt
åt den skatt, som blifvit lagd uppå enfalden hos en stor klass menniskor,
gifva färgen af ett frivilligt nationaloffer»; och det var detta försök, som
Courier föresatte sig att hindra. Föreställom oss då en bonde från kommunen
Veretz, som en vacker dag år 1821 råkade i starkt bryderi och stor förlägen-
het, då han på ena vågskålen lade herr mairens bevågenhet och sitt eget an-
seende såsom en bon sujet, och på den andra det ifrågasatta bidraget till den
chambordska fonden. Föreställom oss en sådan man i det afgörande ögonblic-
ket träffa på Simple Discours de Paul Louis, Vigneron de la Chavonniere; och
redan på de första raderna få läsa följande:
»Om vi hade mera penningar än vi visste, hvad vi skulle göra med, om
alla våra skulder voro betalda, alla våra vägar lagade, alla våra fattiga hulpna,
om vår kyrka (ty Gud kommer i första rummet) hade nytt golf, nytt tak och
nya fönster; och om det sedan återstode några utgifter, som ej hade med kom-
munen att göra, tror jag, att vi tillika med våra grannar borde göra en in-
samling för att bygga om Saint Avertinsbron, hvilket skulle förkorta vägen till
Tours, med en god mil och genom att påskynda försäljningen af våra pro-
dukter öka värdet och afkastningen af alla de länderier, som finnas här
i grannskapet. Detta, tror jag, skulle vara det bästa sättet att använda vårt
öfverskott, när vi få något. Men hvad det beträffar att köpa Chambord åt
hertigen af Bordeaux, så är jag icke alls böjd för det, och ej heller skulle
jag vara det, om vi hade något att köpa för, emedan hela förslaget är i min
tanke dåligt både för hertigen, för oss sjelfva och för Chambord. Ni skall
förstå mina invändningar, tänker jag, om ni vill höra på mig; det är helgdag,
och vi hafva god tid att prata litet.»
Hvilken bonde kunde motstå detta? Hvilken abstrakt bevisledning, den
måtte vara huru skarpsinnig som helst, kunde gå upp emot styrkan i denna
fullt konkreta uppmaning? Hvilken satirisk återblick på det franska hofvets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
