Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
660 FRAMTIDEN. NY FÖLJD. FÖRSTA ÅRG. ELFTE OCH TOLFTE HÄFT.
förflutna lif kunde göra samma intryck på den landtlige läsaren, som denna
hägring om en hel mils inbesparande och varuomsättningens förökande? Vi
kunna vara vissa om, att ingenting, som Courier sedermera hade att säga om
hofvets och hofmännens laster, drabbade vederbörande så tungt, som det nu
anförda yttrandet, och säkerligen skulle regeringen med glädje hafva öfversett
de följande »kränkningarna af offentlig sedlighet», så vida Courier icke stoppat
till så många fickor öfver hela landet genom denna alltför öfvertygande inled-
ning. Ty hvarje kommun i Frankrike har sin Saint Avertinsbro i en eller
annan form och hvarje inbyggare, som läste dessa rader eller lät dem upp-
läsas för sig, måste dessutom hafva frågat sig, hvad Chambord var för honom
eller han för Chambord. Men det ingick icke i Couriers plan för tillfället
eller, kunna vi tillägga, någonsin i hans skaplynne att inskränka sig till sådana
inkast som detta, ej heller skulle, om han gjort det, denna Simple Discours
hafva varit, hvad den är. Den är nämligen någonting vida mer än det enkla
föredrag, den ger sig ut för att vara; den är någonting vida mer än en stilla
varning till bönderna att icke genom prat eller smicker låta narra af sig sina
mödosamt förvärfvade besparingar för att tillfredsställa regeringens nycker —
en varning, som understöddes af den fullkomligt behöriga påminnelsen, att de
kunde använda sina penningar till andra saker.
Icke nöjd med att framhålla, att inköpet af Chambord icke skulle gagna
de franska bönderna till något, påpekade Courier derjemte, att det skulle göra
dem oändlig skada att låta det smittosamma inflytandet från ett hof tränga ned
till den franske bondens enkla och dygdiga lif. För att bevisa detta, tvekade
han icke att utmåla Ludvig XVIII:s hof sådant, som hofvet var på Ludvig
den XIV:s tid. Utan tvifvel visste han, att han för starkt färglade sin skil-
dring, visste att hofvet icke var så förderfvadt, ej heller bonden så enfaldig,
som han framstält dem; och han litade helt enkelt på okunnigheten och sjelfbeundran
hos sina landtliga läsare. Det är, om man så vill, lyckligt för franska literaturen,
att han gjorde sig så litet samvete öfver hvad han yttrade. Ty på intet annat
språk, vare sig de gamla eller nyare, kan man uppvisa någonting jemförligt med
det sårande gäckeri, de grymma smädelser, som han, alltid med samma men-
lösa och okonstlade min, utöser öfver hof och hoffolk. De torra stickorden
komma ifrån hans läppar liksom vanligt groft torgsladder. Det är Juvenalis,
men en Juvenalis med sin sällan iakttagna sjelfbeherskning förvandlad till en
vana. Ått göra utdrag skulle vara en orättvisa. Paul Louis Simple Discours
måste läsas från början till slut af hvar och en, som önskar att riktigt upp-
skatta dess förtjenster. Lik alla fullkomliga konstverk, är det dess genomgå-
ende och fullständiga symmetri, som gör den till hvad den är, och dessa
utmärkta egenskaper kan man icke framställa i form af prof. Dock är
det svårt att afhålla sig från att anföra ett och annat af de skarpa utlå-
tanden, som förekomma på hvarje sida. »Våra känslor» (bondens måttstock på
den kungliga förträffligheten) »äro långt ifrån desamma, som hofmännens. Deras
kärlek till sin konung mites efter hvad han gifver dem; vår efter hvad han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
