Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar, dem konungen méd anledning af dem framställt. Man kan ai
dessa senare sluta till, hvilka högst betydliga jemkningar
slottsbyggnaden undergått sedan denna tid. Så t ex. hade Tessin föreslagit en
staty på borggården, mot hvilken anmärkes, att den »lärer icke allenast
betaga dess vackra anseende, utan och aldeles hindra den vackra
pro-specten som eiliest är alt ifrån den yttersta borggården genom bägge
flyglame och ända til diurgården eller Skepzholmen», hvarför ock
föreslås dess borttagande (br. 8). Vidare skulle både kyrkan och
rikssalen hvalfvas (br. 15), en mängd statyer uppställas på taket o. s. v.
Mot slottskyrkans förläggande inom sjelfva hufvudbyggnaden gjordes
äfven af konungen ett par invändningar, nämligen att slottet, enligt
den tilläraade planen, hade jemnförelsevis fä kungliga boningsrum (en
klagan, som alltid och med skäl förts mot detsamma), och att man ej
kjrnde komma rundt kring byggnaden för kyrkans skull, invändningar,
dem Feif säger sig besvarat, så godt han kunde, och hvilka äfven
fingo förfalla, åtminstone för den gången (br. 15). Imellertid upptog
konungen ånyo argumentet angående för få våningar för kungliga per*
soner, i det han beräknade, att »af 12 fulle etager äre eij fler än 5
logeable för de Kongl. persobner som däruti komma att boo» (br. 42).
Denna lilla omständighet länder till bevis på den fasthet i sak och tillika
den humana eftergifvenhet i sätt, som utgöra ett af Karls mest
framstående karaktersdrag.
För öfrigt ifrade konungen för slottets värdiga utrustande i alla
hänseenden. Så önskar han t ex., att »alla colonner och zijrater vore
af marmor, och menar, at man väl torde påfinna en femis som skulle
kunna conservera Gotlandzsten och gifva densamma et vackert
anseende» (br. 9).
I närmaste sammanhang med slottets byggande stod ett annat
företag, nämligen uppförandet af stallet på Helgeandsholmen och
ordnandet af denna centralpunkt Då denna senare fråga just för tillfället
är en af dagens brännande, torde en något utförlig redogörelse
för förslagen i densamma under Karls tid icke vara alldeles ur vägen.
Den nya ritningen på stallet »behagar Hans M:t makalöst myket
och tror iag, at Hans M:t längtar hem allenast til at låta bygga
densamma», skrifver Feif (br. 17), hvilket imellertid ej hindrar honom
att innelyckt öfversända en lång lista med »förfrågningar» vid
planen, hvilka tydligen härröra från konungen. Äfven i Lund
sysselsatte »de bägge kopparstycken» honom; en ofta upprepad påminnelse
rör särskildt den omständigheten, att kungen skulle kunna direkt från
slottet komma ned i stallet, genom en löngång (jfr. br. 49). 1 »Några
påminnelser ved den nya stallbyggnaden», som åtfölja br. 14 och,
enligt Feifs uttryck, »skola passera för mina», framställas flere förslag
till stallets och Helgeandsholmens ordnande, bland hvilka i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
