Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i filologiskt och arkeologiskt hänseende, blef aldrig utgifven, och inga
andra lemningar af färden kommo heller till offentligheten.
Konungen ville äfven verksamt ingripa i konstnärsbildningen, som
ses t. ex. deraf, att han en gäng låter Feif sända Tessin en invisning
för hans sons (Carl Gustafs) räkning, med det grannlaga tillägget:
»til understöd af H. Hofmarskalkens H. Sons studier, hvilket ährl.
skal continuera, häraf vet ingen, hvarföre därom eij häller något
nämhne8 i Hans Maij:ts svar.» Vid ett annat tillfälle, strax efter den
utmärkte Lemkes död (apr. 1711), anser Tessin att hans bataljmälarlön
bör anslås åt en målare af dekorationsarbeten vid namn Moller; men
konungen genmäler härpå, att, efter man ej kan för tillfället finna
»någon capable målare, så måste denne Lemkes lön besparas, till dess
man får en annan snäll batalj målare i stället, hvarom man sig måste
bemöda.» Här visar sig således, att Karl önskade uppmuntra en
särskild gren af konsten, helt naturligt den, hvilken mest intresserade
honom, den krigiske herrskaren. Tyvärr förmådde han ej genom sina
åtgärder hilda hvarken batalj målare eller några andra konstnärer;
fäderneslandets utblottade tillstånd och de i öfrigt ogynnsamma
tidsförhållandena beröfvade tvärtom detsamma i synnerhet under de sista
tio åren af Karls regering ej så få bland dess söner, hvilka sedan i
andra länder vunno utmärkelser och rykte. Den stora
konstnärsut-flyttningen från åren 1700—18 är en af de svåraste stötar den svenska
konstutvecklingen haft att uthärda. Så förlorade Sverige för alltid
David Richteb d. ä., Johan Richteb, Martin van Meytens, Hans
Hysing m. fl., att ej nämna dem, som under långa utrikes resor
undandrogo fosterlandet sin talang, liksom det hade undandragit dem
hvad ingen, allraminst konstnären, kan umbära, uppmuntran,
beställningar — och bröd.
Karl XH:s inflytande på Sveriges konst har, enligt hvad vi af det
föregående finna, varit mindre omedelbart än medelbart. I främsta
rummet har han verkat på henne derigenom, att han insåg Tessins snille och
öfverlägsna organisationsförmåga samt derför åt honom öfverlemnade
ledningen af vårt lands konstangelägenheter ined ett förtroende, som
visserligen ej kan kallas oinskränkt, men i alla händelser var större
än det han eljest visade någon i hvilket annat fall som helst. Det
var sålunda Tessin vann utrymme för sin älsklingstankes, slottets,
fortsättande med en kraft, hvilken visserligen förlamades emot slutet
af Karls styrelse, men likväl då redan åstadkommit så mycket, att
den herrliga byggnadens fullbordande endast kunde blifva en tidsfråga,
aldrig öfvergifvas. Genom sitt lifliga intresse för denna stora angelä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
