- Project Runeberg -  Framtiden. Tidskrift för fosterländsk odling / Band 2. (Årgång 2. 1869). /
307

(1868) With: Carl Fredric Berndt von Bergen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

smula yra i hufvudet pä en tid, då Europas sympati och en från alla
håll uttalad beundran för nationens fria författning och folkets visade
måtta uppsnappades med den ängsliga spänning, hvarmed en ung man
första gången ser sitt namn »i bladet». Nationen hade ännu ej tanke
för, att dess kulturlif låg i träde och ouppodladt och att folket hade en
het arbetsdag för sig. Frisk och ihärdig var nationen, men hade icke
ännu fått upp ögonen, och hittills hade ingen stark ande brutit fram,
som kunde lyfta upp tiden så, att den finge syn på hvad som felades.
Då sedermera sådana andar kommo från åtskilliga sidor, var folket så
invaggadt i sina nationala storhetsdrömmar, att de fingo en hård och
blodig strid att bestå mot ensidiga fördomar.

Sålunda intog den patriotiska sången hutvudplatsen inom den unga
norska poesien; men vid sidan af denna ärfda, blott till den yttre
formen lokaliserade och tillämpade lyrik uppträdde äfven den förra
tidens dryckesvisor och humoristiska riktning i former, hvilka i
allt väsentligt sluta sig omedelbart till Rahbeks och Baggesens manér
utan någon högre originalitet.

På detta område fortfor Zetlitz ännu att lemna bidrag till poesien,
och framdrog äfven den diktare, Schwach, som väsentligen skulle på norsk
grund omplantera det förra århundradets dryckesvisa — denna i vår tids
skarpare luft tvinande planta — som visserligen ännu länge ljöd med en
gladare ostörd tillvaros berättigande vid småstädernas fredliga
sammankomster och kalaser och. stundom vid studentgillena, när det led
mot midnatt, men som ej mera kunde tillvinna sig någon plats i ett
ungt, kämpande folks litteratur. Från den »moraliska dryckesvisans»
trivialitet och gråtmildhet är det ej långt till sentimentalitetens region,
och den hade då också i full öfverensstämmelse med hela riktningen
för öfrigt sin plats i den unga litteraturen.

Medan det nu icke kan förnekas, att den patriotiska lyriken, så
litet originel eller nationel den än var, dock var uttryck af en sida,
om ock den minst lyckliga, af den norska folkkarakteren, kan
der-imot icke detsamma sägas till ära för den lyrisk-sentimentala
diktning, som äfven hade sin korta efterblomstring i Norge under en tid,
då Lafontaines kärlek och tårar och Rahbeks öl och barmhertighet
hade utspelat sina roller i Tyskland och Danmark. Äfven Ingemanns
och romantikernas sentimentalitet upptogs efterhand utan minsta
anstöt, till och med utan minsta försök att sammanarbeta diktarnes
känslor med den främmande formen — och det gick till en tid, men
litteraturhistorien har ingen plats för dessa försök, hvilka öfverallt
drefvo innerligheten till sentimentalitet, sentimentaliteten till löjlighet.

FÖr nationens eget inre lif hade man ännu icke fått blick, åtminstone
ej för ’detsamma såsom något, hvilket kunde betinga en egendomlig poetisk
framställning. Man lät alltså bonden vara bonde och blickade hellre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:57:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/framtiden/2/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free