Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rädda sjelfva den motstäfvige, en kamp, hvarunder stridslystnad och
reflexion döda mycket af den omedelbara entusiasm, som äfven denna
sida ursprungligen var i besittning af.
Det är dessa tvä sidor, som nu väckas till lif i den norska
litteraturen.
L. Dietrichson.
En reformator inom det ny-grekiska
samhället
Græske Forhold, belyste ved Theodor Hansen, fhv. Slotspræst hos Hs.
Maj. Hellenernes Konge. I. Kjobenhavn 1868.
De äldre af den nu lefvande generationen erinra understundom
derom, bvilken hänförelse eldade allas, men isynnerhet ungdomens
sinnen, då grekerne utkämpade sin långa frihetskamp. Detta var också
ganska förklarligt, ty här tilltalades på det lifligaste den hos friborna
män naturliga medkänslan för ett folk, som, under århundraden
förtryckt och förslafvadt, visade både vilja och kraft att afkasta sina
bojor.
Men den allmänna hänförelsen för grekernes sak hade äfven en
annan mägtigt verkande grund: det var minnet deraf, att detta folk
en gång gått i spetsen för den menskliga odlingen och på det mest
lysande sätt värnat den mot det-påträngande österländska barbariet.
Hvad hade man icke lärt af detta folk, som under fria
statsförfattningar utvecklat en så mångsidig och fruktbringande verksamhet i den
allmänna bildningens tjenst, framlockat så sköna blommor på
konsternas och vetenskapernas falt! Då erinringen häraf återväcktes hos
de europeiska folken, började de liksom blygas deröfver, att deras
gamla lärarinna, öfvergifven af alla sina lärjungar, framsläpade ett
eländigt lif i det djupaste af allt armod. Det var icke annat än en
billig gärd af erkänsla, då de med både penningar och stridsmän
understödde och uppmuntrade hellenernes frihetskamp. Denna uppmuntran
var dessutom ömsesidig, ty grekerne väckte beundran både för sin
tapperhet och ståndaktighet under alla de olyckor och pröfningar,
som de hade att genomgå.
Men — skall man invända — var icke den nya frihet, de
drägligare lifsvilkor, som grekerne lyckades förvärfva sig, en af främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
