Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med vidsträcktaste latitud. I en af sina broschyrer från år 1838,
Upplösning år icke Upplysning, sid. 70—74, framkastar han till och
med idéer till en representationsförändring i ganska liberal rigtning.
Detta sker imellertid blott i forbigående, i en not. För att återvända till
Gustaf den tredje och Kärl den tolfte, så ligger det i öppen dag, att Beskow
beundrar hos den ene den fosterländska snillekraften, som räddade svenska
nationens tillvaro från den polskas öde, hos den andre den fosterländska
karakterens ädelhet och storhet, i kampen mot ett oundvikligt öde;
och intill dess det blifvit bevisadt, att Sveriges öde skulle varit
lyckligare, om Gustaf den tredje icke tillvällat sig makten och befastat
den gentemot aristokratien, som genom rådet var under den s. k.
frihetstiden herrskande, eller att Sverige icke skulle fallit från sin
stor-maktshöjd, om Karl den tolfte icke funnits, eller att detta fall kunnat
ske med större ära — intill dess skall hvar och en, med hjerta och tanke
för Sveriges förflutna öden, icke blott högakta Beskows motiver vid
tecknandet af Karl den tolftes och Gustaf den tredjes bilder, utan ock
hans klara blick, hans psykologiska reda, hans omfattande kritik, ty
det är genom dessa egenskaper, icke genom nya källforskningar, Beskow,
ehuru icke historiker ex professo, gifvit två nya uppslag i svenska
häfdeforskningen.
Såsom vi förut anmärkt, sammanfaller Beskows verksamhet såsom
minnestecknare på det närmaste med hans verksamhet såsom ledamot
af Svenska Akademien, med hvilken institution han allt mer och mer
kraftigt införlifvade sina arbeten och intressen, så att den allmänna
opinionen slutligen ansåg honom kunna säga om Akademien detsamma
som Ludvig den fjortonde sade om staten: »Den är jag!» Beskow
för-blef intill sin död den styrande inom akademien, en plats som villigt
inrymdes honom af /le andra, emedan ingen kunde göra det bättre.
Genom Beskows tillskyndan började Handlingarne utkomma raskt och
fyllas af intressanta afhandlingar, som mottogos med begärlighet af
allmänheten. På akademiens högtidssammankomster, den 20
December hvarje år, fylldes stora börssalen till trängsel; man väntade
ständigt få höra en ny minnesteckning uppläsas af sekreteraren sjelf.
Äf-ven till sin sammansättning utvecklade sig akademien i nya
rigtnin-gar under Beskows inflytande. Så inflyttade slutligen nya skolan i
den gamla, då Atterbom 1839 erhöll inträde i akademien, och honom
följde senare Byrons tolkare, Tassos och Ariostos öfversättare, hvilka
der togo säte vid sidan af Malmström, romantikens teoretiske ovän,
oaktadt hans egna yppersta stycken: Angelika och Hvi suckar det sd
(ungt uti skogen? äro genomandade af det mest rörande och fina
romantiska svärmeri. Vid fördelningen af det offentliga årliga anslag
till understöd och uppmuntran åt fortjente vitterhetsidkare, hvilket
riksdagen stalt till akademiens förfogande, gällde äfven tvifvelsutan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
