Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
etiska puritanisra, ingalunda denna puritanism i ock för sig eller hans
författarepersonlighet i allmänhet
Vår mening med det ifrågavarande yttrandet om Malmström har
således varit tydlig och klar; men skulle den det oaktadt ännu ej till
sitt rätta syfte uppfattas af författaren i Stockholms-Posten, så skola
vi här komma honom till hjelp med ett litet upplysande exempel.
I den för tidigt bortgångne Kristian Claésons »Skrifter», läses
sid. 282, i en uppsats »Om Göthes Faust», följande: »Jag erinrar blott
om Hvassers skrift »Om äktenskapet», hvars anfall mot Göthe för
okristlighet och framför allt sedlig indifferentism framkallade en
mot-skrift af Atterbom, samt om Bergstedts recension af »Gluntarne», der
åter den store skalden, såsom den ypperste representanten af tidens
konst, fick uppbära skulden för allt hvad denna, enligt dem, som
döma ifrån ensidig puritansk ståndpunkt, förbrutit På detta senare
anfall följde länge intet svar. Det kom dock. Malmström i den
bekanta artikeln »Är vår tid poetisk?» upptog det, om ock i största
korthet.»
Skulle väl, fråga vi, Stockholms-Posten vilja antaga att hr C.
F. Bergstedt fann »ingen nåd» inför B. E. Malmströms ögon,
der-före att han, enligt Malmströms åsigt, bedömt Göthe ur ensidigt
puritansk synpunkt? Vi äro visserligen ej okunniga om att hr C. F.
Bergstedts estetiska förfaringssätt för såvidt det kommit till allmänhetens
kännedom, ingalunda heller på senaste tider i allo rimma sig med den
uppfattning, hvilken hyllades af B. E. Malmström, »som», enligt hvad
Stockhobns-Posten sjelf sagt, »visste något om dessa saker», äfven om
han ej, lika litet som någon annan dödlig, var höjd öfver möjligheten af
misstag; men om ock Malmström inlade en berättigad protest mot
Bergstedts skefva uppfattning af en bland litteraturhistoriens största
företelser — icke vill väl Stockholms-Posten derföre medgifva, att
Malmström varit »ordentligen förgrymmad» på hr C. F. Bergstedt *för
dennes ensidiga Göthe-funderingar? Af det anförda synes imellertid, %
att vi bedömt Malmströms eget uppträdande mot den romantiska
konsten, ur alldeles samma synpunkt som den, ur hvilken han sjelf
förut bedömt Bergstedts »anfall» mot Göthe. Den åsigt, från hvilken
vi utgått och som vi konseqvent tillämpat äfven mot Malmström, är
den, att det sedliga och det sköna äro två jembördiga makter, som
stå i inre vexelverkan med hvarandra, på samma gång hvardera eger
ett sjelfständigt utvecklingsområde.
Stockholms-Posten’ som, beträffande oss, älskat att med sin kritik
röra sig inom förtydningarnes område, skyggar ej tillbaka för att
framkasta den insinuationen, att den som djerfts ur litteraturhistorisk
synpunkt uppträda till förmån för fosforisterna, nödvändigt måste drifvits
dertill af osedliga motiver. Dén citerar vårt yttrande om det sinn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
