Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga, att det är »ett nödvändigt och berättigadt element, en
personlighetens manifestation, som i sig ingen synd innebär", som om vi
dermed hade sagt någonting särdeles origtigt och upprörande. Vi hade
ej trott uågon kunna finnas, som till den grad velat misstyda vårt
yttrande, men då så nu likvisst skett, vilja vi äfven här söka genom ett
nära tillhands liggande exempel upphjelpa Stockholms-Postens, efter
hvad det vill synas, mer än lofligt irrande föreställningar om hvad synd
är, m. m. I »Tidskrift för Litteratur», utgifven af C. F. Bergstedt;
årgången 1851, förekommer, i en uppsats af utgifvaren sjelf, följande
yttrande i anledning af N. Ignells Kristendomens Hufvudlåror: »Men
detta är ej den enda motsägelsen, i hvilken hr Ignells framställning
invecklar sig. Då han så öppet förklarar sig mot den allmänna
uppfattningen af synden, hvilken han blott betraktar såsom en negation,
en sinnlighetens inskränkning af det andligas fullhet, har han förgätit
att sinnligheten i och for sig sjelf är hvarken god eller ond, att
der-före motsatsen mellan godt och ondt ej är motsatsen mellan förnuft
och sinnlighet och den senare blir endera just genom den
sjelfbestäm-mande ande hvaraf den beherrskas.» Utan att här inlåta oss på
frågan, hvilkendera af de båda tvistande parterna, Bergstedt eller Ignell,
invecklade sig i större motsägelser, åtnöja vi oss blott med att fästa
uppmärksamheten derpå, att de anförda orden innebära, hvad
beträffar det sinnliga, just samma uppfattning, som ligger i vårt eget
yttrande. Vi ega skäl att tro, att om någon insinuerade att hr
Bergstedt velat genom dessa ord säga om sinnligheten i vulgär
mening, att den icke innebär någon synd, och att han således gjort
sig till en advokat för osedligheten, skulle författaren i
Stockholmsposten med berättigad förtrytelse tillbakavisa en insinuation af så
försåtlig beskaffenhet. Men på samma grunder tillbakavisa äfven vi
samme författares försök att genom en förvrängning, som svårligen
kan vara ouppsåflig, åt våra ord gifva en lika ohållbar som till syfte
kränkande uttydning.
Slutligen protestera vi för vår del mot Stockholms-Postens
påstående, att på Beskows graf blifvit uppstämd en minneshymn
for-tissimo. Vi vädja, hvad beträffar vår lilla minnesteckning, till hvar
och en oväldig, som läst densamma, huruvida vi sökt dölja eller
förminska någon af de svaga sidor, som, enligt vår öfvertygelse, fimnos
hos Beskow.
Till den opartiske läsaren öfverlemna vi slutomdömet angående
såväl den vetenskapliga som den sedliga halten af det angrepp,
hvarmed Stockhobns-Posten debuterat inom den litterära granskningens
område. För vår del hafva vi ansett oss böra afgifva detta genmäle
för att icke lemna utan afseende ett beteende, som på ett så i
ögonen fallande sätt saknar pregeln af besinning och rättrådig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
