Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3UEZ-KANALEN OCH VERLDSHANDELN. 371
hållskostnaderna och förvaltningen skulle fördelas enligt samma norm.
Detta vore en värdig utgång för detta nittonde seklets underverk.
Så mycket om kanalens historia och om dess ekonomiska utsigter
nu och i en framtid. Vi återgå till den handelshistoriska, den
ovil-korligen vigtigaste sidan af hela frågan: Hvilket inflytande skall
kanalen utöfva på verldshandeln ?
Det land, som närmast träffas af det tillämnade slaget mot
verlds-h&ndelns nuvarande riktning, är naturligtvis England. Men den
engelska handelspolitiken har städse utmärkt sig genom en djup blick
in i framtiden. Redan då den förste Napoleon, likväl blott liksom
i förbigående, upptog idén om en ^kanalisering af näset vid Suez,
hade England parerat den hotande faran genom besättandet af ön
Perim, belägen i sjelfva sundet Bab-el-Mandeb. Nu då åter från
fransk sida, ehuru i enlighet med tidsförhållandena på fredlig väg, ett
hugg måttas åt dess magt, har det väldiga Aden å Arabiens sydvestra
hörn uppdragits ur intet. England beherrskar åter inloppet till Röda
h&fvet, ty Aden, i förbigående nämndt, enligt sagan,
brodermördaren Kains begrafningsort, är numera icke blott en koldepot af det
ansenligaste slag, utan det är jemväl en upplagsort för de indiska
varorna samt dessutom tillika en frihamn och en fästning, ett nytt
Gibraltar.
Vid anläggningen af denna vigtiga position, visste engelsmännen
rätt väl, huru vigtig den redan var i och för sig, äfvensom att dess
betydelse skulle ytterligare stegras, om Suez-kanalen blef en verklighet.
Indiska oceanen är nämligen en brokig tummelplats för handeln, och
dess våg erbjuder en af de rikaste profkartor på skilda nationaliteter.
Vid och omkring densamma komma medlemmar af fyra stora
mennisko-racer i beröring med hvarandra: s. k. kaukasier, nämligen araber,
perser och indier; mongoler och malajer från Bengaliska vikens östra
kust samt etiopier från Afrika. »Här mötas afrikanska kaffrer och
negroider, suaheli, somalis, danåkil, abyssinier och troglodyter, araber,
perser, beludscher, ariska och dravidiska indier, bramaner och
pegua-ner, svarta semangs och malajiska folk. Till alla dessa komma ännu
europeiska folk: holländare i Kaplandet, portugisare i östra Afrika
(Mozambique) och på Indiens vestkust, fransmän på Mascarenhas-öarne
och på Koromandels kust samt engelsmän öfverallt. Denna sistnämnda
flagga är den herrskande såväl på sjelfva oceanen som vid kusterna
utmed hela den vida bågen från Afrikas sydspets till Malakka.
Utbytet de skilda nationerna imellan är lifligare än någonsin förut.» (André.)
Röda hafvet är nu en vida vigtigare handelsstråt på Indien än
till exempel Persiska viken, men om den länge föreslagna Eufratbanan
skulle komma till stånd, så är det fara värdt, att verldshandeln skulle
välja den sistnämnda vägen. Äfven på denna linie har England med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
