Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en sannskyldig siareblick vetat att förskaffa sig en »skyddande
position», nämligen den fordom portugiserna tillhöriga ön Ormus, som
beherrskar inloppet till Persiska viken. Tillsvidare derimot har dock
ännu Röda hafs-linien företrädet. Vid dess kuster blomstrar handeln
ganska lifligt, bland annat äfven genom de öfver vattnet (numera per
ånga) kommande pilgrimskaravanerna till Mekka, sedan ett årtusende
byteshandelns förnämste uppbärare. På dessa »simmande karavaner»
beror till en del Röda hafvets handelsvigt, hvad orientens inre sam-
i
färdsel vidkommer, men denna vigt är, beträffande nämnde haf, af
försvinnande litenhet gentimot den handels verksamhet, som de
civiliserade folken, Europas nationer, allaredan tillfört denna stråt. Och skulle
Eufrat-banan realiseras, och detta kommer naturligtvis att ske snart
nog, så har den blifvande Suezkanallinien erhållit en svår stöt. Ja,
det är fara värdt, att de »rättrognas» ifver för pilgrimsfärderna
skulle stöta på vissa egennyttans betänkligheter sedan marknaden
i Brussa skulle vara lika lönande — och vida lättare uppnådd,
än det bakom Öknar belägna Mekka. Man skulle väl då få tala
om jernvågskaravaner i stället för nu »simmande» eller
kamelkaravaner. Hvarje pilgrim är nämligen tillika mer eller mindre
köpman.
Sålunda se vi Suezkanalens framtid hotad med en farlig konkurrens.
Så mycket mera måste hr Lesseps’ energi erkännas och beundras, då
han det oaktadt, och det med en oväntad framgång, fortfar att
ge-nomdrifva’ sitt stora företag, som, vi hoppas det, skall snart blifva
fullfärdigt. Nedanstående notis (Aftonbi. N:o 303 den 30 Dec. 1868)
den vi på intet sätt ha skäl att anse förhastad, är ett glädjande förebud
i detta afseende.
»Arbetena på denna kanal (Suez) bedrifvas fortfarande med största
kraft. Omkring 17,000 arbetare äro sysselsatte med sjelfva
kanalarbetet, hvilket fortgår raskare än entreprenörerna sjelfve hade vågat
hoppas. Redan är vattendraget farbart för fartyg af ringa lästetal.
Ett fartyg, La Levrette, tillhörande den franska krigsflottan, har med
sin besättning passerat näset på sin resa till stationen Mayotte. Det
är det första krigsfartyg, som begagnat kanalen, och hr Lesseps gifver
tillkänna, att sex fartyg vid den egyptiska flottan inom kort skola gå
samma väg, samt att om 6 månader fartyg om 2—3000 tons
drägtig-het skola kunna, vare sig med segel eller ånga, passera genom näset.»
Men så vackert än detta allt klingar och så berättigade
förhoppningar, som Medelhafsfolken än fästa vid denna kommunikationsleds
öppnande, så kunna dock vissa tvifvelsmål i detta afseende icke
undertryckas. Specielt betvifla vi, att Englands handelsvälde på något
sätt derigenom kan rubbas. Utom de ofvannämnda omständigheterna
komma här nämligen ännu andra faktorer af icke ringa vigt i betrak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
