Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den är i Österrike ... 39 tons pr fartyg
» » » Grekland... 58 » » »
» » » Frankrike.. 60 *> » »
Norden företer siffror af annat slag. Inom dess handelsflotta före»
kommer den största medeldrägtigketen på de nordtyska hamnarne
Rostock} Hamburg och Bremen, som förevisa resp. 378, 365 och 325
tons pr fartyg, Englands medelsiffra stiger till 144 ton och Skandi-*
naviens, med ungefar 13,200 fartyg om tillsammans inemot 1,500,000
tons, uppgår endast till 114 t. Härvidlag bör tagas i betraktande, att
de nordtyska hamnarne icke hafva någon kustfart att ombesörja och
att således hos dem icke, såsom i Skandinavien, skärgårdsfarkosternas
låga lästetal nedtrycker hela] flottans medeldrägtighet per fartyg. I
England åter utöfva de talrika flodfartygen och de relativt små
»kol-jarne», fartyg som frakta stenkol på Östersjön och Nordsjön, ett
deprimerande inflytande på hela handelsmarinens medelsiffra. Det skall
således till en början äfven härvidlag bli England, som tager ut
försteget och med sina propellbåtar inkräktar den transoceaniska trafiken
till och med på sjelfva den väg, som genom Suezkanalens öppnande
är ämnad att ge dess handelsvälde en svår stöt. Hufvudströmmen i
rörelsen på Asiens orient skall dock välja vägen rundt omkring
Goda-hoppsudden och gäller detta särskildt de nordiska folkens skeppsfart, som
för ännu lång tid är hänvisad till nästan blott seglet. Hvilken stor roll
propellern dock är bestämd att spela i den internationella skeppsfarten
kan slutas deraf, att Englands import af frukt från Medelhafvet
ombe-sörjes af endast ångare, som allaredan räkna ett tontal af 117,000.
Man kunde här visserligen invända, att det ju äfven står
Frankrike fritt att bygga stora segelskepp med auxiliärmaskiner och
sålunda täfla med England. Detta har till någon del redan skett samt
kommer att lända Frankrike till stort gagn, men det skall gå
långsamt, och Englands öfvervigt skall icke derigenom förintas. För 12
år sedan, år 1856, egde Frankrike inalles 225 ångare om 44,493 tons.
England hade samma år 1,669 med 383,598 tons. De franska
ångfartygens medeldrägtighet var 198 tons, de engelskas 229. Sistnämnda
lands ångbåtsflotta räknade året derpå, 1857, inom sin ångbåtsflottilj
899 hafsångare om 381,363 tons tillsammans. Frankrike kan icke
bjuda England spetsen, en role, som ödet tyckes ha förbehållit Amerika,
hvilket, unionen nämligen, bland annat redan år 1852 räknade 125
hafsångare om i medeltal 964 tons hvarje. eller mer än dubbelt högre
än den engelska medelsiffran. Under de senaste 10 åren har England
betydligt ökat sin oceaniska ångbåtsflotta. År 1866 räknade vår jord
ungefar 9,000 ångare, större och mindre. Af dessa tillhörde 2,718
Englands handelsmarin, utom kolonierna, som dessutom hade
tillsammans 501 ångbåtar. År 1868 egde England 2,831 ångare, utom ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
