Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lonierna. Förenta Staterna räknade (1865) 2,270 ångfartyg samt år
1868 icke mycket mera. I Frankrike egde det egendomliga faktum
rum, att medan örlogsmarinen (1867, enl. Monit. univers, f. d. 17 Febr.
s. år) hade 340 ångare, handelsflottan icke svingat sig upp till mer
an 345 (1864). Att den franska örlogsmagten är en tillfällig skapelse,
utan rotfäste i folkets egendomliga anlag, framgår häraf ganska
tydligt. Medelhafs8taternas, Österrike, Spanien och Italien,
ånghandels-flottor uppgingo tillsammans (1866) till 288 fartyg, hvaraf dock ett
stort antal bör frånräknas för Cadiz, Donau och andra lokala linier.
År 1868 var förhållandet icke högre, enligt statistikern Httbner till
och med lägre. — Den skandinaviska norden med Finland räknade
(1866) inalles 530 ångare och år 1868 : 565, som fördelades sålunda:
Sverige 310; Norge 125, Danmark 82 och Finland 48. De flesta voro
dock små och förmedlade blott trafiken inom eget land.
Hvad nu segelfartyg beträffar, så torde för de folk, som tillsvidare
ännu förnämligast äro hänvisade till detta fortskaffningsmedel, kanalen
vid Suez icke åstadkomma någon väsentlig förändring af deras
skeppsfart på Indien. En fullkomning af skeppskonstruktionen torde dock
i alla fall genom den stegrade konkurrensen mellan segel och ånga
befordras, äfvensoin i allmänhet flera större skepp komma att byggas,
ty det ligger för öppen dag, att framdeles blott de billigare frakterna
skola använda seglet; segelskeppen måste derföre kunna lasta mycket.
Bland de länder, som i detta afseende komma i fråga, stå onekligen de
skandinaviska i främsta rummet. MedeUiafsländerna ha naturligtvis
samma uppgift, men icke samma utsigter. Medan nämligen de
nordiska folken per segel fortgå på den förra stråten .öfver Kap, kommer
all direkt förbindelse mellan Medelhafvet och Indien, äfven
varuutbytet, att öfvertagas af ångan, hvarigenom segelskeppsfarten fär föga
eggelse att fullkomna sig. För ångan åter stå de kapitalrika länderna
Frankrike och Österrike i främsta ledet, medan isynnerhet Grekland
för en längre tid kommer att stå efter, hvarimot italienarne allaredan
öppnat en ångbåtslinie Brindisi—Alexandria.
För lättare öfversigts skull meddela vi följande sammanställning
af den gamla och den nya vägen till Indien pr ånga.
Via Kap.
Dagar.
Plymouth till Kap.................. 34
Kap till Natal..................... 5(?)
Natal till Mauritius............... 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
