Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna trygghet tillfyllestgörande; en engelsk skomakare åter skulle
anse sin säkerhet hotad, om han ej hade sin tidning och om han ej
egde tillfälle att när som helst offentligen tillkännagifva, att han vore
missnöjd. — Idén om hvad som bör förstås med trygghet vexlar
således i olika länder och på olika bildningsgrader.
För öfrigt, är det väl sannt, att mentiiskan ej förändras, att
hennes behof, hennes passioner alltid äro desamma? Om man härmed vill
säga, att öfverallt bland menniskorna finnes ärelystnad, kärlek,
girighet, o. 8. v. så har man i sjelfva verket sagt en mycket hvardaglig
sanning. Menar man deri mot, att föremålen för våra passioner hafva
varit desamme under alla tider, misstager man sig betydligt. Det
skulle tvärtom vara lätt att visa, att i samma mån idéerna förändras,
vexla äfven föremålen för de menskliga passionerna, och till och med
moralen undergår vissa förändringar. Allestädes bör menniskan söka
det goda och undfly det onda, men hvad har man att förstå med dessa
båda ord: det goda, det onda? Här stå vi framför ett problem, som
ej uteslutande är af sedlig, men äfven af intellektuel natur, såsom jag
genast skall bevisa. Huru kommer det väl till, att man i vårt
århundrade börjat afsky träldomcn, negerslafveriet? Att man så skall
göra, synes oss nu helt naturligt. Men hvarföre hafva då ej våra
förfäder tyckt detsamma under 18:de århundradet eller under det 17:de?
Hvarföre kände man under 16.de århundradet så föga någon dylik
afsky, att man då tvärtom inrättade detta slafveri? Detta kan endast
förklaras derigenom, att den stora idén om menskligheten, hvilken mot
slutet af 18:de århundradet vaknade till ett mägtigt lif, under 17:de
århundradet ännu befann sig i ett slumrande tillstånd.
Vi finna då här huru en förändring i idéer medfört en vexling i
moralen. Om vi nu gå till besvarandet af frågan om det inflytande
idéerna utöfva, så kunna vi vinna upplysning härom genom ett
exempel från 18:de århundradet. Hvad som skiljer det 18:de århundradet
från det 17:de, är helt visst ej någon intelligensens öfverlägsenhet hos
dem, som lefde under Lndvig XIV:s tidehvarf, framför dem, som lefde
under Ludvig den XV:s. Det är allmänt bekant, att vi under Ludvig
XIV haft en litterär blomstringsperiod af större glans än under
Ludvig XV; men hvad som åt det 18:de århundradet ger en alldeles
egendomlig karakter är tvenne stora idéer: den religiösa
fördragsamhetens och menskligheten8 idé, tvenne idéer, för hvilka Voltaire gjort
sig till apostel, och hvilka åt hans namn tillförsäkrat en välförtjent ära.
Huru har den religiösa fördragsamhetens idé kunnat vinna insteg
i historien? Detta är en fråga, som kan förefalla besynnerlig. Då
man ej har studerat historien från denna synpunkt, förefaller det som
om de idéer, hvilka för närvarande äro allmänt gällande, städse hade
varit af alla godkända. Så är imellertid ingalunda förhållandet. Idéerna
hafva sitt datum, och detta datum kan man med bestämdhet fastställa;
detta studium är något af det mest instruktiva, hvarmed man kan
sysselsätta sig.
Om vi gå två århundraden tillbaka i tiden, till år 1685, så finna
vi Bossuet försvara ofördragsamheten i religiösa angelägenheter nära
nog såsom en trosartikel, och hans resonnemang går ut derpå, att det
är ett brott,, att ej tro det som läres af kyrkan. Det stälie i hans
skrifter, der han förfäktar denna sin åsigt, är så egendomligt, så
oförenligt med vårt nuvarande uppfattningssätt, att jag anhåller om‘Eder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
