Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ser ej, att religionen är en fråga mellan menniskans samvete och
Gud; han ser i densamma endast en yttre lag, som befaller och hvilken
man måste lyda. Att ej vara denna lag underdånig, det är att upp*
resa sig mot kyrkans och regentens myndighet, det är en kränkning
af Guds och mensklighetens majestät. Under det att Bossuet utgår
från auktoritetens grundsats, utgår Barclay från den individuela
frihetens; och hvari består då skilnaden mellan dessa båda kristne, hvilka
båda åberopa sig på evangeliet? Skilnaden utgöres af ett sannt
åskådningssätt å ena sidan, och ett falskt å den andra.
Det är ej svårt att inse, hvarföre den religiösa fördragsamhetens
idé är af så stor vigt och utöfvar ett så högst betydligt inflytande på
mensklighetens utveckling, och öden. Knappast kunnen I göra Eder
en föreställning om hvilka olyckor och hvilket oerhördt elände, som
afhjelptes den dag, denna idé gjorde sitt inträde på händelsernas
skådeplats. Det 16:de århundradet är uppfyldt af krig och af soldater, som
döda hvarandra för att bereda triumf åt idéer, på hvilka ofta nog
hvarken det ena eller andra partiet verkligen tror; det 17:de
århundradet är uppfyldt af blodiga förföljelser, i hvilka ofördragsamheten
döljer sig under religiositetens förklädnad. Den dag fördragsam heten
började, gjorde friheten ett underverk, som helt visst öfverensstämmer
med evangelii anda, ty Öfverallt följer kärleken friheten i spåren.
En annan idé, som äfven leder sitt ursprung från det 18:de
århundradet, och som åt detsamma gifver denna prägel af storhet, som
det ej skall förlora i trots af alla dess fel, jag skulle t. o. m. kunna
säga: i trots af alla dess laster, är idén om menskligheten.
Menskligheten i betydelsen af kärlek till menniskorna, är ett nytt
ord. Jag tror ej, att man kan tinna något spår af detsamma, i denna
nya bemärkelse, före 18:de århundradet. Allt ditintills är
menskligheten endast ett annat namn för menniskoslägtet; och Voltaire finner
sig nödsakad att särskildt betona den nya betydelse, han gifver åt det
gamla ordet. Denna nya idé är sålunda en det 18:de århundradets
eröfring, och sin första tillämpning på bestående förhållanden fick idén
i fråga om rätta beskaffenheten af straffet. Montesquieu i 9ina Lettres
Persanes är den förste, söm uttalat den åsigten, att vissheten om att
drabbas af straffet vore af vida större vigt än straffets stränghet. En
brottsling ringaktar lagen, den må nu vara än så sträng, så länge
han eger utsigt att kunna undgå straffet; han fruktar att kränka la-
gen, dä han är viss om att. träffas af straff, äfven om detta är af
lindrigare art.
Med ledning af denna ganska riktiga idé att straffets öfverdrifna
stränghet tjente till intet, skref Beccaria ett arbete, som gjort hans
namn odödligt. Beccarias idéer upptogos åter af Voltaire, af alla
ädelsinnade män under 18:de århundradet, och mensklighetens idé blef
omsider en ledande tanke i strafflagen. Förut- voro denna lags stadganden
hållne i en anda af det grymmaste barbari; tortyren användes i en
mångfald af former ej blott mot dem, som befunnits skyldige, utan
äfven mot de för brott misstänkte, hvilka möjligtvis voro oskyldige;
lagbokens paragrafer tycktes ofta vara skrifne af bödelns hand.
Vi finna då häraf, huru en reform föranleddes genom en ny idé.
Samma idé åvägabragte äfven en reform af fangelseväsendet.
Fängelserna under 17:de och 18:de århundradena voro något fasa väckande.
Numera hafva vi visserligen börjat fatta, att inom detta område.kräf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
